Nästa år mister 50 000 långtidssjuka sin rätt till sjukersättning. Om de har minsta arbetsförmåga kvar ska de istället registrera sig som arbetslösa och anmäla sig till en tre månaders introduktionskurs i Arbetsförmedlingens regi.
 

 

Många av de långtidssjuka har dock inte förstått innebörden av de nya, hårdare reglerna. Ekoredaktionen berättade i veckan att Försäkringskassan just nu jagar 15.000 långtidssjuka, som ska utförsäkras vid årsskiftet, för att upplysa dem om att de omedelbart måste söka medlemskap i en a-kassa.

Om de inte gör det får de nöja sig med a-kassans grundbelopp, 320 kronor per dag eller cirka 7.000 kronor i månaden.

För den enskilde kan det handla om en ekonomisk katastrof. Den av regeringen påbjudna ”omförsäkringen” kan leda till ett inkomstbortfall om 7.000 kronor per månad eller ännu mer.

Lägre ersättning
Helt klart är att många av de tidigare långtidssjukskrivna kommer tvingas till socialkassan för att kunna överleva. Många kommunledningar fruktar att nästa års utlovade extra bidrag från staten helt kommer gå åt till att täcka ökade kostnader för socialbidrag.

Orsaken till att regeringen vill skyffla över långtidssjuka från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen är ekonomisk. Sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkring ger fortfarande ett rätt bra inkomstskydd åt individen.

Ersättningarna från a-kassan är betydligt lägre. Efter regeringens alla försämringar av a-kassan kan staten spara stora summor om den kan döpa om sjuka till arbetslösa.

Obegripligt
Så presenterar förstås inte socialminister Cristina Husmark Pehrsson saken. Enligt henne är Arbetsförmedlingen rätt instans för att rehabilitera långtidssjuka.

Hur hon kan påstå det är obegripligt. Arbetsförmedlingen är hårt belastad. Den ska för det första försöka hjälpa dagens 400.000 arbetslösa till ett nytt jobb. Den ska för det andra ta hand om det växande antal långtidsarbetslösa som nästa år utförsäkras från a-kassan.

Vilken kompetens har den att samtidigt klara av rehabiliteringen för arbetsskadade och långtidssjuka med begränsad arbetsförmåga? Ingen alls!

Många av de långtidssjuka som Husmark Pehrsson kastar ut från sjukförsäkringen är äldre med några år kvar till pension. Deras arbetsförmåga är ofta kraftigt nedsatt, de lider inte sällan av flera olika sjukdomar.

Restarbetsförmåga
Rent teoretiskt har en del av dem så kallad ”restarbetsförmåga”. Men hur många arbetsgivare tror Husmark Pehrsson anställer en äldre person som är så sjuk att hon eller han bara kan arbeta kvartstid?

Det är förstås alltid bra om det går att finna jobb för sjuka och äldre med begränsad arbetsförmåga. Men det måste ske på deras villkor, efter medicinska bedömningar och efter prövning av arbetets krav. Att tvinga folk ta jobb som de inte orkar med leder till förvärrad ohälsa och i värsta fall till en för tidig död.

Genom överflyttningen av långtidssjuka till  Arbetsförmedlingen kommer dessa i ett slag få sin ekonomi radikalt försämrad. Förutom att plågas av sin sjukdom ska de nu behöva oroa sig över hushållsekonomin.

Rehabutredaren Carina Nilsson kallar i sin nyutkomna bok ”Utanförskap” regeringens behandling av äldre långtidssjuka för en ”ny variant av ättestupan”. Omdömet är tyvärr befogat.