Sorgligt, Miljöpartiet!
Högsta dagpenning i a-kassan är numera 680 kronor, efter regeringens sänkning 2007. Det betyder att en stor del av de arbetslösa är underförsäkrade. Av arbetslösa i dag som tidigare arbetade heltid får bara en av fem ut 80 procent av lönen i a-kassa. För många är ersättningen bara mellan 50 och 60 procent.
För den enskilde är konsekvenserna av den försämrade a-kassan dramatiska. En arbetslös Volvoarbetare, som tidigare med skifttillägg kunde tjäna omkring 27.000 kronor i månaden, får idag i a-kasseersättning ut 14.960 kronor per månad.
Det motsvarar 55 procent av tidigare lön. Om det gäller ett hushåll där båda familjeförsörjarna arbetat vid Volvo, vilket är ganska vanligt, handlar det om ett inkomstbortfall om 24.000 kronor per månad.
Inom facket har det funnits en förhoppning om att den röd-gröna oppositionen skulle lägga fram ett gemensamt förslag om förbättrad a-kassa i sin alternativbudgetar. Men förhoppningen kom på skam. Miljöpartiet vill inte vara med.
MP på borgarnas sida
Socialdemokrater och vänsterpartister vill att a-kassan för de flesta löntagare ska ge ett 80-procentigt inkomstskydd. De vill därför höja taket i dagpenningen, S till 950 och V till 970 kronor. De vill också höja taket kommande år i takt med beräknad inflation.
För att ingen av ekonomiska skäl ska behöva stå utanför a-kassan vill S och V begränsa egenavgiften till 100 kronor i månaden. De båda partierna vill också förbättra villkoren för deltidsarbetslösa.
Miljöpartiet väljer att ställa sig på den borgerliga regeringens sida. Partiet kan visserligen tänka sig en höjning av dagpenningen, men bara med hundra kronor och först år 2012. Partiet vill heller inte utlova en sänkning av de orättfärdiga egenavgifterna, utan tvivel den mest angelägna uppgiften idag.
Miljöpartiet har aldrig förstått att a-kassan är en inkomstförsäkring som betalas ur löneutrymmet. Via arbetsgivaravgiften betalar alla löntagare en försäkringspremie som en procentandel på lönen. Premien blir därmed nominellt högre ju högre lön individen har. I gengäld ska individer med högre lön kunna räkna med ett gott och förutsebart inkomstskydd.
Rätt tänkt – och fel
Målet som S och V har satt upp är att 80 procent av alla löntagare ska vara garanterade ett 80-procentigt inkomstskydd. Taket i a-kassan kommer därmed att närma sig taket i sjukpenningen. Det är rätt tänkt.
Miljöpartiet accepterar inte försäkringsidén. Partiet vill använda en stor av de inbetalda försäkringspremierna till helt andra ändamål än de avsedda.
På denna punkt skiljer de sig inte från de borgerliga. Miljöpartisterna betraktar försäkringspremien som en extra skatt som de kan sätta sprätt på bäst de vill. De förstår inte att de genom att stjäla försäkringspremien underminerar systemets legitimitet.
Stabilisator
En finess med en generös a-kassa är att den fungerar som automatisk stabilisator av ekonomin. När arbetslösheten ökar stiger utbetalningarna och bidrar därmed till att hålla uppe efterfrågan i ekonomin.
En annan poäng är att den fördelar risken solidariskt. Oavsett arbetslöshetsrisk – och den varierar kraftigt mellan olika branscher – så är alla garanterade ett fullgott inkomstskydd.
Att Miljöpartiet inte vill inse detta är sorgligt. För löntagare som vill ha en solidarisk a-kassa och en solidarisk sjukförsäkring är MP inget alternativ. Men det finns ju två andra partier i den röd-gröna koalitionen att rösta på.