Regeringen har svårt att få fart på utförsäljningen av Apoteksbolaget. Intresset från spekulanterna är svalt.
 

 

Ändå har regeringen sockrat erbjudandet. Apoteksbolaget ska tvingas sälja ut butiker i bra affärslägen. Två tredjedelar av alla butiker ska slumpas bort till låga priser.

Och de tilltänkta köparna är – hör och häpna – av regeringen garanterade en vinstmarginal på europeisk nivå, vilken är betydligt högre än vad som tillåts för dagens Apotek. Staten åtar sig alltså att reglera prisnivån så att vinstmarginalen kan hållas hög. Kostnaden vältras över på apotekskunderna, en tia extra på varje recept är redan aviserad.

Vanligen motiveras privatisering av offentlig verksamhet med att kostnaderna ska minskas genom konkurrensen. Det gäller inte alls i detta fall. Här sätter staten medvetet igång en för skattebetalarna dyrbar miljardrullning, det är ju de som betalar notan för receptbelagda läkemedel.

Segregering
Regeringen motiverar fördyringen med att avsikten är att öka tillgängligheten för kunderna. Vi utlovas fler kvällsöppna apotek, fler butiker och filialer över hela landet.

Om utfästelsen förverkligas är diskutabelt. På orter med ett stort kundunderlag blir det säkert fler butiker. Småkommuner och glesbygd är dock mindre intressanta för vinstdrivna apotek.

Klart är dock att ett mer finmaskigt apoteksnät inte är gratis. Det blir ju fler små butiker som ska försörja sig på inkomsterna från den statliga läkemedelssubventionen.

Till detta kommer risken för att privatägda apotek försöker maximera sina vinster genom att uppmuntra medicinskt omotiverad överkonsumtion. Erfarenheter från andra länder visar hur svårt det är att stävja ett sådant missbruk.

Återbäring
Ekonomiska överskott kan förvisso även uppstå i offentligägda bolag som Apoteket AB.

Den viktiga skillnaden är dock att vinsterna då går tillbaka till skattebetalarna som återbäring. Och så bör det ju vara när stora överskott uppstår i verksamheter som är helt och hållet skattefinansierade. Det finns ju inga skäl för skattebetalarna att lägga ut mer pengar än vad som behövs.

Regeringen beslutade i veckan att sparka Apoteksbolagets styrelse. Skälet var att styrelsen tagit signalerna om ökad tillgänglighet på allvar. Apoteket AB ville därför starta små apoteksfilialer i ett stort antal Ica-butiker.

Veto
Mot dessa planer har nu regeringen inlagt veto. Regeringen befarar att Apoteksbolaget genom ett Ica-samarbete kan skaffa sig konkurrensfördelar gentemot de privata apotekskoncernerna.

Först styckar alltså regeringen upp dagens apotek och säljer ut de mest lönsamma butikerna till multinationella riskkapitalbolag.

När sedan Apoteksbolaget efter plundringen försöker se om sitt hus, får styrelsen sparken därför att regeringen är rädd att de multinationella apotekskoncernerna ska utsättas för en konkurrens som minskar de vinster regeringen vill garantera dem.

Kafka har gjort entre i apoteksvärlden.

Befara det värsta
Häromveckan avslöjade DN att privata sjukvårdsbolag gjorde miljardvinster på den skattefinansierade vården.

Ett av bolagen, Carema, redovisade en vinst om 300 miljoner, vilket motsvarar en avkastning på eget kapital om 56 procent.

En förklaring till dessa sanslösa profiter är att landstingen i strid med upphandlingslagen slutit så generösa avtal att man i praktiken skänker bort skattemedel.

Fram till i dag har vi haft ett välskött och kostnadseffektivt apoteksväsende. Servicenivån har varit hög.

Vad vi får när socialminister Göran Hägglund har slutfört slakten på Apoteket AB vet vi inte. Men vi kan befara det värsta.