För två år sedan prålade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin på regeringens hemsida i sin CV med en amerikansk mastersexamen i företagsekonomi från något som hette Fairfax university.

En äkta amerikansk mastersexamen är inte kattskit. Den motsvarar närmast en svensk fil lic, alltså ett intyg att innehavaren är kapabel till kvalificerad forskning.
Littorins flotta CV försvann hastigt och lustigt från regeringens hemsida efter det att några journalister avslöjat att Fairfax var ett bluffuniversitet lokaliserat till skatteparadiset Caymanöarna.

Fairfax affärsidé var att mot ett vederlag om 33 000 kronor utfärda falska examensbevis till personer som ville skylta med en fin utbildning utan att behöva underkasta sig ansträngande studier.

Av den senaste veckans nyhetsrapportering framgår att konceptet anammats av åtskilliga svenska friskolor. Dessa skolor – låt oss för enkelhetens skull kalla dem för Littorinaskolor – har satt i system att dela ut höga betyg till elever utan att plåga dem med krävande undervisning.


Okontrollerad etablering
En förklaring till detta är att den närmast okontrollerade etableringen av friskolor har lett till en tilltagande konkurrens om elever, åtminstone i de större städerna. Rent företagsekonomiskt tjänar skolorna på att maximera intagningen. Ju fler elever, desto lättare är det ju att betala baskostnaderna för lokaler och skoladministration.

Sättet att locka till sig elever är många. Ett gymnasium i Jönköping betalar pengar till elever som raggar nya elever till skolan. Andra skolor erbjuder gratis datorer eller körkortsutbildning.

Det mest effektiva lockbetet är utan tvivel att dela ut glädjebetyg som gör att gymnasieeleverna kan gå före i kön till de mest attraktiva högskoleutbildningarna. Man behöver inte lyssna på många  gymnasister för att förstå att de är cyniskt medvetna om vilka skolor som delar ut oförtjänt höga betyg.

 

Betygsinflation
Ofoget har lett till en omfattande betygsinflation, påpekade två forskare i veckan på DN-debatt.

Inom flera friskolor har så många som tio procent av eleverna fått MVG i alla kurser (20 poäng i slutbetyg).  För ett tiotal år sedan – alltså före friskoleexplosionen – var andelen under en procent.

Även andelen elever med MVG i alla ämnen utom ett har mångfaldigats. Andelen med 19 poäng eller högre har sexdubblats.

 

De båda forskarna punkterar effektivt myten att de höga friskolebetygen skulle bero på att eleverna i dessa är osedvanligt duktiga eller att undervisningen håller överlägsen kvalitet.

 

Friskolorna är inte bättre 
Anhängare av friskolor vill gärna göra gällande att dessa ger en bättre undervisning än andra skolor. Påståendet är osant. All forskning visar att undervisningen i de kommunala skolorna är minst lika bra. Enda skillnaden tycks vara att utbildningsstandarden är mer jämn inom den kommunala skolan. Bland friskolorna finns ett litet antal mycket bra skolor, men också ett stort antal riktigt usla skolor.

Mer oroande är att den svenska grundskolan i internationella kunskapstest inte längre är lika bra som förr. Nedgången har skett i små steg och från en hög nivå. Men att den tidsmässigt sammanfaller med friskoleexplosionen är tydligt. Ju fler friskolor som startats, desto sämre presterar den svenska skolan som helhet.

Sådana här undersökningar ska tas med stor nypa salt. Men de bör ändå vara ett memento.

Uppenbart är att när skolorna betraktas som ett affärsföretag av både skolledningar och elever så går det ut över den pedagogiska kvaliteten. I tangentens riktning är risken stor att vi får Littorinaskolor för hela slanten.