Regeringens ekonomiska politik får betyget icke godkänd av två av varandra oberoende instanser. Anders Borg anser sig veta bättre hur ekonomin ska skötas, trots att landets ekonomiska experter enigt hävdar detta inte är mer än minimiinsatser för att undvika en total förödelse, skriver Martin Lindblom.
 

 

Lagom till riksdagens terminsavslutning har regeringens ekonomiska politik betygsatts av två av varandra oberoende instanser. Det blev underbetyg i båda fallen.

Först ut var det av finansminister Anders Borg tillsatta Finanspolitiska rådet. Dess omdöme var inte nådigt. Rådet konstaterade att regeringens passivitet och ovilja att satsa på investeringar och offentliga jobb förvärrar den ekonomiska krisen.

Nu följer Konjunkturinstitutet (KI) upp kritiken i en aktuell konjunkturrapport. KI räknar med att BNP detta år faller med 5,4 procent – mer än i de flesta andra länder – och att arbetslösheten stiger till tolv procent år 2011.

Den dystra prognosen bygger ändå på att KI hoppas att regeringen tar sitt förnuft tillfånga och stimulerar ekonomin med ytterligare 45 miljarder år 2010 och ytterligare tio miljarder år 2011. Om så inte sker, kommer krisen att fördjupas och förlängas.

Mästrande
Propåer av det här slaget har Anders Borg hittills kategoriskt avvisat. Han har mästrande dömt ut förslagen som oansvariga. Borg anser sig veta bättre hur ekonomin ska skötas, trots att landets ekonomiska experter enigt hävdar detta inte är mer än minimiinsatser för att undvika en total förödelse.

KI:s rekommendationer borde inte vara särskilt kontroversiella. KI vill att budgetpolitiken ska inriktas på att stimulera statlig konsumtion, infrastrukturinvesteringar och kommunernas ekonomi. KI vill också att pensionärerna garanteras kompensation för den urholkning av pensionerna som annars blir följden när pensionssystemet automatiska balansering slår till med full kraft.

Åtgärderna kommer tillfälligt att leda till att budgetunderskotten blir större än vad överskottsmålet medger. Men detta är det minsta av våra problem. Under socialdemokratins regeringsår byggde vi upp stora offentliga överskott. Själva poängen med dessa överskott är att de ska användas i dåliga tider. Att låta bli vore en närmast brottslig försummelse.

Mer bekymmersamt är att KI antar att även om regeringen följer institutets rekommendationer kommer sysselsättningen de närmaste tre åren att minska med 300.000 personer. Av dessa räknar KI med att 100.000 aldrig kommer tillbaka utan slås ut permanent från arbetsmarknaden. Inte sedan de borgerliga styrde landet förra gången i början av 1990-talet har vi haft ett så kraftigt fall i sysselsättningen.

Regeringen har avvecklat all arbetsmarknadspolitik
Det mesta tyder på att KI:s farhågor är befogade. Efter varje djup lågkonjunktur finner en stor andel av dem som blivit arbetslösa aldrig vägen tillbaka till arbetsmarknaden. Antalet utslagna kan bli än högre denna gång, eftersom regeringen avvecklat all arbetsmarknadspolitik värd namnet. Det stora flertalet arbetslösa erbjuds varken arbetsmarknadsutbildning, vuxenstudier eller beredskapsjobb. Efter sänkningen av a-kassan väntar för många av dem ren ekonomisk misär.

Regeringen gick till val på att den ville minska utanförskapet. Men vad den i praktiken åstadkommer är en brutal ökning av utanförskapet. I en tid då vi behöver tillvarata allas vilja att arbeta kommer vår tidigare internationellt höga sysselsättningsgrad att minska från 80 procent och enligt KI plana ut på 70-procentsnivån.

Anders Borg har fått sin ekonomiska politik underkänd av regeringens egna expertorgan. Hans senfärdighet med att lägga om politiken har redan orsakat stora och irreparabla skador. Och än värre kommer det att bli, om vi får tro KI. Arma Sverige!