Bild:

 
 

På Fjällberget och Saxberget i Ludvika står 17 vindkraftverk. Lars ”Knallis” Johansson bor närmast, drygt 800 meter från ett av dem.
­– Det är som att få ett svajande jetplan med varvtalsregulator rakt in i kåken, säger han.

Knallis Johanssons gård ligger enskilt i skogen. Han köpte husen, ett av torpen är från 1720-talet, för fem år sedan för att han ville jaga och leva nära naturen.

Då visste han ingenting om att han skulle hamna i en vindpark.

När det är klart väder och inga tunga gråa moln i vägen ser han hur rotorbladen snurrar, och han hör svischandet.

– Ljudet och den förstörda landskapsbilden är värst med vindkraftverk, säger han när vi träffar honom på kommunen i Ludvika där han är drifttekniker.

Mardrömmar
Vindföretaget Stena Renewable ville först bygga 24 kraftverk i Ludvika i Dalarna. Men eftersom kraftledningen inte klarar att ta emot ström från mer än 17 verk så stannade utbyggnaden där.

Knallis Johansson berättar levande och med glimten i ögat att han haft mardrömmar om verken. De har handlat om att han gått ut med yxa och huggit ner dem så att ståltornen fallit som furor.

– När jag vaknade tänkte jag ”vad fan har jag gjort, är jag inte klok?” tills jag fattade att det bara var en dröm.

 

105 meter höga torn
Vindkraftverken i Ludvika kommun är utspridda över 800 hektar granskog. På Saxberget stod det sista färdigt för bara någon månad sedan.

Tornen är 105 meter höga, rotorbladen 47 meter långa och väger 7 ton vardera. Maskinhuset väger 65 ton. Det har krävts en kraftig kran för att lyfta delarna 100 meter upp i luften.

Många vägar har byggts som korsar skogen på höjderna där de majestätiska verkens vingar den här dagen rör sig i sakta mak.

Granskogen på Saxberget har aldrig avverkats utan är naturskog, enligt tillsynsmannen för området Karl-Gunnar Boman. Men han tycker det går bra att kombinera jakt, skidspår, vandringsleder med vindkraftverk.

– En gång om året vandrar vi från samhällena runt omkring över Saxberget till gruvan i Grängesberg för att hedra gruvarbetarna. Nu går vi under vindkraftverk, säger han.

Ljudet oundvikligt
Samtidigt har friluftsanläggningen Ljungåsen fått del av Stenas ”vindbonus” på 170.000 kronor per år. Pengarna går till föreningslivet i kommunen för att blidka dem som bor i Ludvika och i alla byar i trakten.

– I glesbygd berörs få hushåll av en utbyggnad. Men för dem som inte är markägare är det besvärligt, säger Göran Danielsson, vd för Stena Renewable, bolaget som satsat 500 miljoner på vindkraften i Ludvika.

– Det svischande ljudet och att landskapsbilden förändras går liksom inte att åtgärda. Husen får inte träffas på utsidan av högre ljud än 40 decibel, det handlar om ett avstånd på ungefär 700 meter, säger han.

Bolaget betalar årliga arrenden till statliga Sveaskog, som äger marken där vindsnurrorna står. Göran Danielsson uppger att de i allmänhet ligger på cirka 100.000 kronor per verk och år.

El till 20.000 hushåll
Knallis Johansson är inte markägare. Men lite tjänade han på att hjälpa till att dra vägarna så att de inte skadar lämningar av kolbottnar, en slags kolmilor, i området.

Flera Ludvikabor påpekar att det här är arbetarförfattaren Dan Anderssons tassemarker. Hans födelseort Skattlösberg ligger i närheten.

De 17 verken producerar el som räcker till 20.000 hushåll. Runt 30 procent av den maximala effekten uppnås, enligt Göran Danielsson.

Utbyggnad
Vindkraften runt om i landet är en stor och viktig del av Sveriges hela och beslutade omställning till förnybar elproduktion.

För tillfället producerar 1.500 vindkraftverk 2 terawattimmar (TWh) el – en bråkdel av det vi gör av med.

Statliga Energimyndigheten planerar för att vindkraften år 2020 ska producera 30 TWh från omkring 6.000 vindkraftverk. Det kan jämföras med att kärnkraften i dag ger mellan 65 och 70 TWh per år och vattenkraften ungefär lika mycket.

– Varför skulle inte Sverige nå det målet när Spanien och Tyskland har klarat det? säger Fredrik Dahlström, ansvarig för vindkraften på Energimyndigheten.

Spanien har klarat en liknande utbyggnad på tio år och i Danmark står vindkraften för 20 procent av elproduktionen.

Reglerkraft
I Sverige finns vattenkraften som reglerkraft, som ersätter vind-elen när det inte blåser. Och detta är något som händer då och då, erfar LO-Tidningen vid besöket i Ludvika.

Men hur mycket vindkraft klarar vattenkraften att reglera?

– Den klarar minst 10 terawattimmar, säger Fredrik Dahlström.

Vilka källor som ska användas för att ersätta vindelektricitet när det inte blåser om produktionen blir tre gånger så stor kan han inte svara på nu.

Elcertifikat
Det vanliga elpriset räcker inte till för att betala ny energi som vind, våg och sol.

Därför har ett system med elcertifikat skapats, som ger ett extra ekonomiskt stöd till dem som producerar och levererar förnyelsebar el (som från vind, sol och vågor). Det betyder att vindkraftbolagen utöver det vanliga priset på uppåt 40 öre per kilowattimme får ytterligare 30 öre från elcertifikaten. Pengarna kommer från en extra avgift som samtliga elkonsumenter får betala.

Uppe vid Saxberget i Dalarna har Knallis Johansson dragit tillbaka sitt överklagande till Miljööverdomstolen. Han vill lägga vindkraften bakom sig, trots det stadiga svischandet från rotorbladen.

– Älgarna bryr sig inte och inte heller mina två highland cattlekor, har jag upptäckt. Men jag tycker egentligen att bolagen ska ta hänsyn också till en torparjävel som mig.


FAKTA / Vindkraft i Europa
Tyskland, Spanien och Danmark står för 85 procent av vindkraften i Europa. Men de har inte störst andel förnyelsebar energi. I Tyskland och Spanien ligger den på 5 procent. Lettland, Sverige, Finland och Österrike har mest förnyelsebar energi genom vattenkraft samt biobränsle och avfall, enligt en rapport från Energimyndigheten.