En avgörande omröstning om framtidens arbetstider har just avslutats i Europaparlamentet i Strasbourg. Parlamentet röstade mot undantag från maximalt 48 timmars arbetsvecka och mot att jourtid inte ska räknas som vanlig arbetstid.

En bred majoritet röstade för det förslag som lagts fram av socialisten Andrej Cerca och som i stora delar går på tvärs mot det som ministrarna i rådet kom överens om i juni i år.

Parlamentet röstade för att 48 timmars arbetsvecka ska bestå som grundregel och att passiv jourtid (när man sover men är på jobbet) ska räknas som normal arbetstid.

Undantaget nedröstat
Det undantag från 48 timmars arbetsvecka, som länder som Storbritannien flitigt använt sig av, är parlamentet motståndare till. I dag röstade en majoritet mot den så kallade opt outen.

– Jag gratulerar två miljoner läkare, Europafacket och de nationella parlament som varit mot att arbetstagare ska kunna utnyttjas med långa arbetstider. Det här är en seger för ett socialt Europa, sa en glädjestrålande Andrej Cerca efter omröstningen.

Jan Andersson, socialdemokratisk ledamot, var lika glad:

– Nu måste det bli en förlikning mellan råd och parlament för ett mer socialt Europa.

Littorin gick på rådets linje
Om inte minst 393 ledamöter i parlamentet röstat för Cercas förslag hade rådets överenskommelse blivit lag.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin har lobbat för att ledamöterna ska rösta för rådets överenskommelse men blev nerröstad av parlamentet.

FAKTA  / Två domar
Två domar från EU:s domstol tolkade det gällande arbetstidsdirektivet som så att all jourtid, även den passiva, ska ersättas som arbetstid samt att kompensationsledighet måste tas ut i anslutning till jouren.
2004 föreslog kommissionen ändringar av direktivet för att undanröja effekterna av domarna. Sedan dess har råd och parlament försökt komma överens.