En ny lag öppnar för arbetskraft från länder utanför EU. Asylsökande som fått avslag kan byta spår och bli arbetskraftsinvandrare. Och facken kan påverka Migrationsverket i nytt råd.

På måndag börjar de nya reglerna för arbetskraftsinvandring gälla. Men det är inte bara att åka till Sverige och börja jobba. Det är många regler att hålla rätt på för att dörren ska öppnas för en person från länderna utanför EU.

LO har varit kritiskt till att Arbetsförmedlingen inte ska avgöra om det finns arbetsbrist. I stället styr arbetsgivarens behov.

Parterna får inflytande
Christina Werner, chef för en ny enhet på Migrationsverket som ska besluta om uppehålls- och arbetstillstånd, ger emellertid parterna på arbetsmarknaden stort inflytande över besluten.

– När en ansökan om arbetstillstånd kommer in med ett erbjudande om vitt heltidsarbete bifogat, finns, i bästa fall, ett yttrande med från berört fackförbund, säger Christina Werner.

De tre centrala facken i det nybildade utvecklingsrådet kan yttra sig över om företagen är seriösa. I rådet sitter också Företagarna, Svenskt Näringsliv samt Sveriges Kommuner och Landsting.

– Rådets uppgift är att ha insyn i vår tillämpning av lagen och att påverka praxis. När facken misstänker att allt inte står rätt till ger det oss en signal om att undersöka arbetsgivaren noga, säger Christina Werner.

– Migrationsverket värnar om arbetsvillkoren i Sverige. Social dumpning kommer inte att följa med den nya lagen, som många varnat för.

Kritik kvarstår
Monika Arvidsson, LO-ekonom, sitter i rådet. Hon tror facken får stort inflytande på en myndighet som inte har någon tidigare erfarenhet av arbetsmarknadsprövningar.

Fackens kritik kvarstår dock mot att ett arbetserbjudande inte är juridiskt bindande. Redan i dag frångår många arbetsgivare den lön och de arbetsvillkor som står i erbjudandet.

– Läget för migrationsarbetarna blir inte så mycket bättre nu, och de papperslösa omfattas inte alls, säger Monika Arvidsson.

Oklar uppföljning
Migrationsverket har inget ansvar för att följa upp sina beslut. Företaget kontrolleras i samband med att tillståndet stämplas. Men vad som händer i verkligheten förblir oklart.

– Facken kan sätta upp varningsflagg för oseriösa företag. Men vi har ingen beslutanderätt och vi kan inte lägga in veto, säger hon.
Gäststudenter och asylsökande som finns i Sverige kan också ansöka om arbetstillstånd.

– Det finns en risk att asylsystemet undermineras om många tycker det är lättare att ta sig in genom att söka asyl och sedan byter spår när avslaget är ett faktum, säger Monika Arvidsson.

Hur många som verkligen tar chansen är omöjligt att säga. Ungefär fem procent av de asylsökande har meddelat Migrationsverket att de arbetar, cirka 500 personer.


FAKTA / Nya lagen om i korthet
• En svensk arbetsgivare kan erbjuda ett utannonserat jobb till någon utanför EU. Lön och anställningsvillkor ska vara ”kollektivavtalsenliga” eller följa praxis i branschen.
• Svenska ambassaden i den sökandens hemland ska stämpla in arbets- och uppehållstillstånd i passet före resan till Sverige. Tillståndet gäller hela kärnfamiljen.
• Tillstånd ges för två år och kan förlängas med ytterligare två år. Efter fyra år kan ett permanent tillstånd beviljas. Den som förlorar jobbet och inte hittar ett nytt inom tre månader måste lämna Sverige.
• Asylsökande som arbetat här i minst sex månader och fått erbjudande om ytterligare ett års arbete kan ansöka om tillstånd inifrån Sverige. Ansökan måste vara hos Migrationsverket inom två veckor efter avslaget på asylansökan.
• Också gäststudenter kan söka arbetstillstånd i Sverige.
• Ansökningsavgiften är 2 000 kronor.