En kostnad regeringen inte kan smita ifrån

Var tredje arbetslös saknar i dag ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Chocksiffran från Arbetsförmedlingen och presenterades i samband prognosen för den svenska arbetsmarknadens utveckling de närmaste åren.

Bland dagens arbetslösa är hela 32 procent utan kassaersättning vid arbetslöshet. De tvingas leva på grundbidraget 320 kronor om dagen. Risken för att många av dem behöver kompletterande stöd från kommunerna är därför en realitet.

Siffran över de oförsäkrade är mer än dubbelt så hög som vid tidigare branta fall i konjunkturen och skvallrar om hur ihåligt skyddet är vid arbetslöshet. Genomsnittet för oförsäkrade löntagare har tidigare varit 15 procent.

Massflykt
Med de stora varsel som nu förhandlas och som tveklöst leder till mycket stora uppsägningar påverkas procentsatsen som saknar a-kassa något, men enligt AF:s bedömningar kommer runt dubbelt så många som tidigare att sakna ersättning från a-kassan. Förklaringen är skärpta villkor för att omfattas av försäkringen och massflykten de senaste två åren från den kraftigt fördyrade a-kassan.

Den kraftiga ökningen av arbetslösheten ligger fortsatt ett knappt halvår bort i tiden. Då har alla höstens omfattande varsel lösts ut och köerna på arbetsförmedlingen blivit avsevärt mycket längre.

Blixtbelysningen av hur illa ställt det är med försäkringsskyddet vid den nu snabbt ökande arbetslösheten var bara en liten del av AF:s prognos som genomgående var en mycket dyster samling siffror och kurvor.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins karaktäristik sammanfattade därför väl utsikterna för de kommande åren: ”Det blir ett par skitår”.

Nedåtrisker
Att nedåtriskerna i prognosen dessutom är mycket större än möjligheterna upprepades också vid ett flertal tillfällen av prognoschefen Tord Strannefors. Arbetsförmedlingens prognostiserade nio procent öppet arbetslösa 2010 kan därför bli avsevärt högre.

Den allra största risken för en nattsvart fortsättning finns i en omfattande strukturomvandling av i första hand fordonsindustrin. Nedläggning av en eller båda personbilstillverkarna får dramatiska konsekvenser för samtliga förutsägelser i prognosen.

För regeringen är därför huvudfrågan fortsatt hur fordonsindustrin ska hjälpas över de aktuella svårigheterna. Det handlar både om att värna de betydande exportinkomster som branschen genererar och trygga sysselsättningen för alla de tusentals anställda och deras familjer som lever av fordonsindustrin.

Insatser krävs
För dem som utan tvekan drabbas av arbetslöshet krävs också regeringsinsatser som gör dem redo att ta nya jobb när efterfrågan på arbetskraft kommer tillbaka. Det betyder mer arbetsmarknadspolitik och mer utbildning både inom ramen för Arbetsförmedlingen, men också inom Komvux.

Att fortsatt slå ifrån sig när kravet på statliga insatser växer är därför ingen väg ut. Kostnaden finns under alla omständigheter. Antingen i form av ökad arbetslöshet eller genom insatser som överbryggar den djupa svacka som bilföretagen befinner sig i.