Klöver Kung

NOTIS: Bruno K Öijers dikt bryr sig inte om ”det nya svarta” som går ut på att avpersonifiera dikten som istället ska verka autonomt, på distans från författaren.

Han skriver istället rakt ur hjärtat och predikar sin världsbild med ett djupt personligt patos. I intervjuer ger han uttryck för exakt samma ståndpunkter som skrivs ut i dikten och han betonar diktens autentiska återgivning.

Person eller produkt
Så om Bruno K Öijer kliar sig i huvudet i undran varför media skriver mer om hans person än produkt och om kritikerna kliar sig i huvudet för att det är så svårt att skilja Bruno K från hans text så är det inte konstigt.

I själva verket bidrar denna symbios till ett gediget och framgångsrikt varumärkesbygge.

Öijer är dessutom en minst lika uppskattad estradpoet som författare. Den som väl hört och sett honom på scen kan inte läsa böckerna utan att åter höra hans egen suggestiva röst väsa fram orden.

Glasklar moral
Detta kan vara kärnan i varumärket Bruno K (för Keats) Öijer. Dikternas svulstiga bildspråk, samhällsraseri och utopiska sentimentalitet knyter läsarna till sig. Vem har inte varit en bultande tonåring?

Dikterna är entydiga och konsekventa och moralen glasklar, bekväma gränser att luta sig mot. Ingredienser som det inte förhandlas med i det öijerska författarskapet.

Själva finishen i varumärket är hans konsekventa image. Porträtt efter porträtt citerar kultfiguren i svart med den röda hårflamman, ett skyggt rökande orakel bakom solglasögon.

Svart, vitt, rött. Öijer Kung.

Helena Boberg
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktörn