Banker och försäkringsbolag borde betraktas som samhällsföretag utan ägare. Man borde slå fast att deras främsta upp-
gift är att till låg kostnad förmedla krediter till hushåll och företag. Och när de ger sig in på riskfyllda investeringar bör de ha skaffat sig betryggande säkerheter.

Det är länge sedan det synsättet var en bjudande regel inom bankväsendet. Fullt ut har det väl aldrig varit det. Frestelsen att tjäna grova pengar på att hantera andras pengar har alltid varit stark.

Men dagens ockrare inom finansmarknaderna skiljer sig från gamla tiders genom att de på nolltid kan utlösa världsvida ekonomiska kriser.

Ett tecken på att systemet är sjukt är att av förra årets totala bolagsvinster i USA uppstod nära hälften i den finansiella sektorn. Finansmarknaden ägnar sig åt organiserad utsugning av sina kunder.

Det går så länge det går. Nu har bubblan spruckit och i land efter land tvingas regeringarna att gå in antingen med direkt kapitalstöd (förstatligande) eller också ta över finansinstitutens osäkra lån.

Kapitalmatadorerna kommer undan billigt
Betecknande för räddningsplanerna är att de finansmatadorer som orsakat krisen kommer billigt undan. Enligt kapitalistisk logik ska företag som misskött sig tvingas i konkurs och ägarna förlora sitt kapital.

För att rädda bankväsendet skulle i så fall regeringarna ta över bankerna gratis, rekonstruera dem och sedan efter några år sälja dem tillbaka till hugade spekulanter till fullt pris. På så vis skulle skattebetalarna få tillbaka de pengar räddningsaktionen kostat och finansinstitutens ägare förlora sitt kapital.

Det kommer dock bara att inträffa i undantagsfall. Gemensamt för de stödinsatser som nu diskuteras i den amerikanska kongressen är att aktieägarna ska hållas skadeslösa. Inte nog med att de i god tid före krisen roffat åt sig miljardvinster som de får behålla. De får även behålla den maktposition som deras aktieinnehav i finansbolagen garanterar dem.

Notan för krisen vältras därmed över på ländernas skattebetalare och på de småsparare som får se sina tillgångar gå upp i rök.
Det säger något om maktförhållandena i dagens värld. Inte ens världens mäktigaste regering vågar bestraffa de svindlare som utlöst krisen. Istället ställer den snällt upp som städgumma och låter folket betala räkningen.

I dagens akuta läge har den amerikanska regeringen kanske inte så stort val. Att gå hårdare fram än vad den planerar kan utlösa totalt börskaos och en depression av 30-talsslag. Det skulle drabba folket än hårdare.

Dags att bryta finanskapitalets makt
Att bryta finanskapitalets makt måste ske innan vi står mitt uppe i en kris.

Frågan är om dagens politiker vill ta till sig denna lärdom. Hittills har de inte gjort det.