SISTA ORDET. Från den 1 juli i år höjs a-kasseavgiften för vissa fackmedlemmar men sänks för andra. Avgiften höjs i de a-kassor där arbetslösheten är hög och sänks i de där den är låg. Höjningen betyder att löntagare inom till exempel Livs, Hotell- och restaurang och Teaterförbundet får betala omkring 400 kronor i månaden till a-kassan. Rent generellt gäller att avgiften blir fortsatt hög i kassor med många lågavlönade.

Ett undantag är Kommunal. Förbundets a-kasseavgift sänks med drygt 100 kronor trots att de flesta medlemmarna har låga löner.
Att sänkningen blivit så pass stor beror dock inte på att medlemmarna fått fler jobb utan på att fler av dem utestängs från a-kassan.
Nära två tredjedelar av kommunalarna med a-kassa är deltidsarbetslösa. De nya reglerna innebär att deltidsarbetslösa bara får stämpla i högst 75 dagar mot tidigare 300.

Billigare a-kassa när fler utestängs
Utgifterna blir förstås lägre för a-kassan när fler utestängs. Följden blir då att de som har fasta jobb får en lägre försäkringsavgift. Men den har vunnits genom att en stor andel av förbundets medlemmar inte får ett öre alls i ersättning när de blir arbetslösa.
Det här är en ofta förbisedd effekt av rege-ringens manipulationer av a-kassereglerna. Den allra största besparingen i försäkringen kommer inte från sänkta nivåer utan beror på att omkring 200.000 personer utestängts från försäkringen. De som inte får en krona i ersättning kostar inget.

Den borgerliga regeringen har infört en a-kassa som innebär att de som har den högsta arbetslöshetsrisken och de lägsta lönerna får betala en högre avgift för ett allt sämre försäkringsskydd.

Avsikten är uppenbar. Regeringen vill slå in en kil mellan olika grupper av löntagare. De som har högt betalda och trygga jobb ska inte solidariskt behöva bidra till försäkringens finansiering. De ska få både sänkta skatter och sänkta försäkringsavgifter.

Nationalekonomiskt motiverar finansminister Anders Borg systemet med att arbetslöshet beror på att de anställda tar ut för hög lön. Om bara löntagarna tog ut mindre så skulle arbetsgivarna anställa dem.

Regeringen är emot ett samhälle med någorlunda jämn inkomstfördelning
Så klart uttrycker han sig inte, men det är kontentan av hans flummiga ekonomiska teorier. Regeringens främsta skäl för att försämra a-kassan är att den är emot ett samhälle med någorlunda jämn inkomstfördelning. En låg a-kassa är ett sätt att få folk med svag förhandlingsposition att sänka sina löneanspråk. Men det blir inte fler jobb för att folk får lägre lön.

Alla med hög arbetslöshetsrisk behöver dock inte oroa sig för arbetslöshet.

En riksdagsledamot som blivit omvald två gånger kan räkna med en frikostig pension livet ut om han eller hon blir arbetslös. Förmånen motiveras med att ingen skulle ta ett jobb med så osäkra anställningsvillkor om de inte hade sin försörjning tryggad livet ut.
Jag ogillar den borgerliga alliansens hyckleri

Jag missunnar inte riksdagsledamöterna deras pensioner. De går att försvara. Men jag ogillar den borgerliga alliansens hyckleri.
När alliansen stiftar lagar som tvingar sjuka med minsta restarbetsförmåga att arbeta och tvingar ut deltidsarbetslösa kvinnor från a-kassan efter 75 dagar, så tycker jag att dess företrädare borde fundera över vad de håller på med. Rentav känna sig skamsna över att de jagar andra med piska medan de själva är garanterade en arbetsfri inkomst fram till pensionen.