/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/jamstallt.gif

LO uppfattas fortfarande av många som en manligt dominerad organisation. Men facket är i dag betydligt mindre gubbigt än tidigare.

Av de 300 ombud som samlas till kongress nästa månadsskifte är 124 kvinnor och 176 män. Andelen kvinnliga ombud är 41 procent och andelen manliga 59 procent.

Det är nästan en exakt återspegling av medlemskåren. Av LO-förbundens medlemmar är i dag 46 procent kvinnor och 54 procent män. Fortfarande finns en svag överrepresentation av manliga ombud, men den är lägre än någonsin.

Vid LO-kongressen 1971 var bara 38 av de 300 ombuden kvinnor. År 1981 hade antalet ökat till 75 och år 1991 till 79. Detta trots att andelen kvinnor i LO vid den senare tidpunkten var lika hög som i dag.

På LO-kongressen 1996 beslöt man att verka för att kvinnornas andel av ombuden skulle vara lika stor som deras andel i varje förbund på 2000-talet.

Hur har det gått? Mycket bättre än vad man kan tro. Av ombudsförteckningen till årets kongress framgår att alla förbund utom två nått målet (se tabell ovan).

Ibland kan det vara klokt med positiv diskriminering

För vissa förbund har uppgiften varit lätt. Byggnads medlemmar består så gott som uteslutande av män och dess kongressdelegation besstår följaktligen av bara män.

De två förbund som avviker är Kommunal och Seko.
 
Kommunal därför att antalet manliga ombud är betydligt fler än andelen män i förbundet. Det behöver inte vara fel. Kommunal har över 100.000 manliga medlemmar. En viss positiv diskriminering kan vara klok.

Seko skiljer sig åt andra hållet. De har betydligt fler kvinnliga ombud än deras andel i medlemskåren.

IF Metall ett av LO:s största kvinnoförbund

Sett till antalet kvinnor är IF Metall tillsammans med Handels i dag LO:s näst största kvinnoförbund med omkring 100.000 kvinnliga medlemmar vardera. En titt i bakspegeln visar att inget förbund ökat sin kvinnliga ombudsandel lika snabbt som IF Metall.

När det gäller en jämställd fördelning av kongressombud kan inte LO-förbunden komma så värst mycket längre. Det är ett stort fall framåt som ägt rum i det tysta.

Nu är det dags att sätta upp ett ännu djärvare mål för jämställdheten. LO-förbunden verkar på en extremt könsuppdelad arbetsmarknad. Å ena sidan har vi förbund som domineras klart av kvinnliga anställda, som Kommunal, Handels och Hotell och restaurang. Å andra sidan har vi förbund med så gott som enbart manliga medlemmar som byggförbunden, Pappers och Transport.

Finns det egentligen några skäl till att det ska vara så? Förr i tiden ansågs könsuppdelningen bero på de fysiska kraven på jobben, men den förklaringen håller inte längre.

Nästa utmaning är att göra könsfördelningen jämnare i LO-förbunden

Nästa jämställdhetsutmaning för LO-förbunden måste vara att åstadkomma en jämnare könsfördelning inom varje förbund. Vi borde få fler kvinnliga byggnadsarbetare och chaufförer och fler manliga underskötskor.

Det är ett mål som det kommer att ta tid att nå. Men med målmedvetna insatser inom yrkesutbildning och vid nyrekrytering kan LO om ett tiotal år bli betydligt mer jämställt än i dag.