SISTA ORDET. Ett halvår före förra valet fattade riksdagen med bred majoritet ett beslut om att reformera presstödet. Landsortstidningarna fick en smärre uppräkning av stödet och storstadstidningarna en mindre minskning. Fem partier stod bakom denna politiska kompromiss. Som vanligt röstade moderater och folkpartister för en avveckling av stödet. Men de var i klar minoritet.

Frågan borde därefter har varit avförd från den politiska dagordningen – om det inte hade varit så att allianspartierna efter valet tillät moderaterna att utse Timbrotorpeden Cecilia Stegö Chilô till kulturminister.

Hon hann, innan hon efter fjorton dagar tvangs avgå för systematiskt TV-avgiftsskolk, ställa till åtskilligt med elände. På eget bevåg, möjligen påhejad av lobbyister från det bonnierska mediemonopolet eller av gamla missnöjda chefer från presstödda Svenska Dagbladet, började hon intrigera med underordnade tjänstemän vid EU-kommissionen i syfte att få dem att informellt ifrågasätta presstödet för brott mot EU:s statstödsregler.

Likaledes på eget bevåg, utan att det fanns en framställan från kommissionen, utan att föredra ärendet vid ett regeringssammanträde och utan att konsultera riksdagens EU-nämnd, beslöt hon därefter att inte verkställa riksdagens beslut.

Medvetet sabotage av riksdagsbeslutet om presstödet
Det handlade med andra ord om ett medvetet sabotage av ett riksdagsbeslut. Om hon inte blivit fockad för sitt TV-fusk hade hon ändå tvingats avgå. Att köra över riksdagen utan att ens konsultera den i ett ärende som gäller så viktiga ting som yttrandefrihet och mångfald i medierna är ett grundlagsbrott.

Men den trista historien är inte över med detta. Lena Adelsohn-Liljeroth som efterträdde licensskolkaren fortsatte på den inslagna vägen. Inför riksdagen har hon påstått att det till kommissionen kommit in svenska klagomål på presstödet. Hon vägrar dock hårdnackat att uppge vem som framfört klagomålen eller vilka argument personen anfört. Kulturministern stöder sig på en hemlig angivare.

Adelsohn-Liljeroth har sedan, denna gång med regeringens medgivande, formulerat om riksdagsbeslutet. Landsortstidningarna ska, åtminstone tills vidare, få behålla sin ökning. För de två storstadstidningarna Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet ska stödet där-emot trappas ned med 50 miljoner för var och en under fem år. Med stor sannolikhet leder det till nedläggning av Skånska Dagbladet och även Svenska Dagbladets överlevnad är hotad.

Regeringen låter EU:s tjänstemän bestämma
Svenska EU-kritiker som anser att kommissionen hänsynslöst kör över medlemsländerna har fått vatten på sin kvarn. Men just denna gång är det inte säkert att kritiken är befogad. Det allra mest underliga är nämligen att det inte heller nu finns ett formellt EU-kommissionsbeslut som ifrågasätter presstödet. Alla kontakter mellan den svenska regeringen och EU har skett på tjänstemannaplanet.

Vi vet alltså inte vad som skulle ha hänt om den svenska regeringen frankt hävdat att vi själva bestämmer hur vårt presstöd ska se ut. Förmodligen hade kommissionen gett vika om den mött ett hårt och bestämt motstånd.

Men istället la sig regeringen platt på marken, efter att med hjälp av hemliga angivare saboterat den svenska riksdagens beslut. Om riksdagsledamöterna har minsta självaktning borde de klargöra att regeringens handlande är konstitutionellt oacceptabelt.