Sjukfrånvaro bland anställda 20-64 år. Andelen anställda som var frånvarande på grund av sjukdom på heltid i minst en vecka under perioden 1990-2006 i Danmark, Finland och Sverige.
/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/sjukfranvaro_0708.gif 

Danmark har låg och stabil sjukfrånvaro medan den i Sverige och Norge både är hög och har varierat kraftigt. Försäkringskassan har jämfört de nordiska länderna.

Under många år har sjukfrånvaron bland anställda varit dubbelt så hög i Norge och Sverige som i Finland och tre gånger så hög som i Danmark och Island. Skillnaden har flera olika förklaringar. I samtliga nordiska länder är kompensationen vid sjukdom hög. Så den ekonomiska drivkraften är svag, enligt rapporten från Försäkringskassan.

Möjligen är Finland ett undantag eftersom full lön enligt avtal efter ett par månaders sjukskrivning byts ut mot betydligt lägre ersättning, 70 procent av lönen.

Varierande nivåer
Sjukpenningen är däremot hög i Danmark, trots den låga sjukfrånvaron. Majoriteten av löntagarna har avtal som innebär att de får full lön under hela sjukdomsperioden. De som har lösare anknytning till arbetsmarknaden får efter 15 dagars sjukskrivning 90 procent av lönen, med ett tak på cirka 135 kronor i timmen.

Sisko Bergendorff, projektledare på Försäkringskassan, anser att många olika faktorer ligger bakom Danmarks lägre sjukfrånvaro.  En förklaring är att färre äldre är kvar i arbetslivet i Danmark på grund av efterlönen som kan ge rätt till pension vid 60 år. En annan stark faktor är att sjukskrivna riskerar att bli av med jobbet mitt under frånvaron.

– Det är bara i Danmark som arbetsgivare kan bete sig så. Samtidigt är arbetslösheten låg och det kan göra det lättare att få ett nytt jobb jämfört med i flera andra länder, säger Sisko Bergendorff.

”Tillbaka-i-arbete-kultur”
Andra förklaringar är att Danmark satsar mycket på rehabilitering. Upp till fem år kan arbetsgivaren få lönebidrag för yrkesinriktad praktisk rehabilitering. Och i Danmark ligger ansvaret att komma ut i arbete tydligt på individen till skillnad från i Sverige och Norge där det ligger hos arbetsgivaren. Där råder en stark ”tillbaka-i-arbete-kultur”.

De sjukskrivna ska söka upp kommunens jobbcenter för personliga samtal. Uppföljningar görs sedan tätt och med jämna mellanrum.

Finland, som också har lägre sjukfrånvaro än Sverige, har sin obligatoriska företagshälsovård samt, liksom Danmark, färre äldre kvar i arbetslivet. I Finland satsas mycket mer på förebyggande åtgärder på arbetsplatser och på rehabilitering. Men en faktor som fungerar som portvakt till försäkringen är att 20 procent av dem som ansöker om förtidspension får avslag.

– Det är många som inte beviljas förtidspension. I Sverige får en högre andel sjuk- och aktivitetsersättning när sjukpenningtiden gått ut, säger Sisko Bergendorff.

Kraven varierar
I Sverige är rehabiliteringen är kringskuren. Ansvaret har lagts på arbetsgivaren och delvis på arbetsförmedlingen, något som Sverige har gemensamt med Norge som också har hög sjukfrånvaro.

– I Danmark krävs ingenting av arbetsgivaren. I stället utgår morötter till dem som i stället för uppsägningar satsar på lönesubventionerad rehabilitering, och där finns de lönesubventionerade fleksjobben och Skånejobben som ökat kraftigt, säger Sisko Bergendorff.

FAKTA: Danska specialjobb
De danska ”Skånejobben” är en lönesubvention som går till arbetsgivare som anställer förtidspensionerade på arbeten med lägre krav på prestation än på den ordinarie arbetsmarknaden. ”Fleksjobben” är motsvarande arbeten för sjukskrivna med varaktigt nedsatt arbetsförmåga.

Läs också: artikeln "Ny metod ska få sjuka tillbaka i jobb", 2/8 2008