Borgerligt styrda kommuner är i full färd med att sälja ut de allmännyttiga bostadsföretagen. Framfarten är våldsammast i Stockholm. Men utförsäljningen pågår i hela landet – och allra mest i expanderande kommuner vilka mer än andra är i behov av att det finns billiga hyresrätter för dem som flyttar in från skogslän och glesbygd.

Det handlar om avancerad förskingring av gemensam egendom. Visserligen slumpas inte fastigheterna ut till reapris som förra gången det begav sig när de borgerliga styrde landet. I denna andra utförsäljningsvåg får hyresgäster som vill ta över den egna fastigheten betala priser som åtminstone ligger i närheten av marknadspriset.

Den här gången sker försnillningen på ett mer raffinerat sätt. Främst genom att kommunerna använder försäljningsintäkterna till att täcka löpande utgifter. På detta sätt kringgås förbudet att använda inkomster från allmännyttan till andra ändamål än vad som gynnar de boende.

Om försäljningsintäkterna åtminstone använts till att bygga nya hyreslägenheter i allmän regi hade utförsäljningarna till nöds gått att motivera.

Regeringen missgynnar både allmännyttan och privata värdar
Den nya borgerliga regeringen går målmedvetet tillväga i sin slakt av allmännyttan. Genom att ändra skattelagstiftningen har det blivit ekonomiskt ofördelaktigt att bygga hyreslägenheter. En pikant detalj är att det nya regelverket missgynnar inte bara allmännyttan utan även privata värdar som vill satsa på hyresrätten.

Nu förbereder regeringen nästa attack mot hyresrätten. Utredningen om allmännyttans ekonomi har fått tilläggsdirektiv som handlar om att EU-anpassa lagstiftningen på bostadsmarknaden.

En av utredningens experter anser att anpassningen leder till att principen om att allmännyttans bostäder hyrs ut till självkostnadspris – det vill säga att hyran inte är högre än vad som krävs för att bekosta fastighetens drift och underhåll – måste överges. För att uppnå konkurrensneutralitet mellan privata värdar och kommunala bostadsbolag måste även de senare bli vinstutdelande. Det påstås vara fel att de kommunala bolagen genom att inte ta ut vinst pressar de privata värdarnas marginaler.

Utredaren anser att hyrorna för hyreslägenheter i attraktiva lägen måste höjas med mellan 30 och 40 procent, något som kallas efterfrågestyrt bruksvärde, men som i praktiken innebär införande av marknadshyror.

Många tossigheter kan man beskylla EU för, men i det här fallet handlar det nog inte om knasiga EU-regler utan om en svensk utredning som politiserar på egen hand. Att EU kan tvinga våra allmännyttiga bostadsföretag att ta ut högre hyror än vad som behövs för att täcka kostnaderna är inte troligt.

Bostadsbristen gör att folk tränger ihop sig i mindre lägenheter
Om EU-kommissionens byråkrater alls skulle komma på den idén bör den svenska regeringen vägra lyssna på propåerna och i sista hand driva frågan till sin spets i en juridisk process mot kommissionen.

Bostadsbyggandet har under flera år varit lågt i Sverige. I kommuner som växer har vi redan bostadsbrist. Till en del döljs knappheten genom att folk tränger ihop sig i mindre lägenheter och att vuxna barn bor hemma långt upp i åldrarna.

Knappheten har lett till en snabb värdestegring på fastigheter. Fastighetsbolagens vinster kommer i dag inte från ett ökat byggande utan genom att bolagens tillgångsvärden skrivs upp. För fastighetsägarna är det lönsamt att öka sina vinster genom att ransonera tillgången på bostäder.

Fler bor sämre till högre kostnader
Än en gång bevisas att marknaden inte klarar av att bygga de bostäder som behövs. Den borgerliga nedmonteringen av bostadspolitiken leder till att fler kommer att bo sämre till högre kostnader.