/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2008/minimiloner_0508.gif

Många EU-länder höjde de lagstadgade minimilönerna vid årsskiftet. De ligger i flera västeuropeiska länder på runt 80 kronor i timmen.

Minimilöner är viktiga i länder där en majoritet av arbetstagarna inte omfattas av kollektivavtal. I Tyskland har de blivit en stor politisk fråga. De fackliga organisationerna, socialdemokraterna och vänstern kräver en lagreglering medan kristdemokraterna stretar emot.

Enligt de senaste opinionsundersökningarna önskar 80 procent av tyskarna en garanterad minimilön.
20 av EU:s 27 medlemsländer har lagstadgade minimilöner. I drygt hälften av dem höjdes lönen vid årsskiftet. Andra höjde den i somras eller höstas, enligt genomgång från det tyska forskningsinstitutet Hans Böckler.

Timlön på 20 kr
I Central- och Östeuropa är lönerna fortfarande låga, men på väg uppåt. Västeuropa är i sin tur delat i en sydlig och en nordlig del. I syd är minimilönerna betydligt lägre, i Portugal bara drygt 20 kronor i timmen.

– Modellen med lagreglerad minimilön är en succé i länder med svaga kollektivavtal. Då är den ett skydd mot djup fattigdom, säger Torsten Schulten, forskare och minimilöneexpert.

I Tyskland gäller kollektivavtal på en allt mindre del av arbetsmarknaden. Erfarenheten i Storbritannien, Frankrike, Belgien och Nederländerna är då att lagstadgade minimilöner fungerar bättre.

– Det gäller främst i låglönebranscher. För britterna är minimilönen en stor framgång eftersom de flesta annars inte haft någon garanterad lön alls att stödja sig på, säger Torsten Schulten.

Politiskt argument
I de nordiska länderna, och bland några fack i Tyskland, finns en rädsla för att förlora inflytande. Men i länder där lagregleringen fungerar bildar facken opinioner för höjda minimilöner – och använder kravet på höjningar i den politiska debatten, anser Torsten Schulten.

– På det sättet kan facken skaffa sig inflytande, säger han.

De svenska lägstalönerna i kollektivavtalen är 10 till 20 procent högre än de högsta lagstiftade minimilönerna i Europa.
Omräknade till timlön är de cirka 90 till 100 kronor, konstaterar Ingemar Göransson, LO-utredare.

– Om Sverige börjar reglera minimilöner i lag kommer det på sikt att bli svårare att upprätthålla bra avtalade lägstalöner. Det skulle legitimera lägre löner, säger han.

Fel väg att gå
Att nivån på minimilöner blir en politisk fråga är mycket oklokt för då går politiker in och gör den till en valfråga, anser han. Avtals- och valrörelser blandas ihop.

– Den tyska fackföreningsrörelsen befinner sig i ett läge när den inte kan skydda sig mot lönedumpning. Kravet på minimilön i Tyskland är inget positivt utan kom på femte plats som nödåtgärd i ett kongressbeslut från tyska centralorganisationen DGB, säger Ingemar Göransson.

Läs också: artikeln "Handeln tvekar om minimilöner", 29/1 2008