Alla skyller på alla
I ett uppmärksammat misshandelsfall för något årtionde sedan friades båda gärningsmännen eftersom domstolen inte kunde fastställa vem av de två som utdelat det dödande slaget. De båda våldsmännen kom undan genom att skylla på varandra. Sedan dess har rättspraxis när det gäller våldsbrott ändrats. Det går inte att medverka i ett brott och klara sig undan straff genom att skylla på partnern.
I affärslivet har inte denna rättsprincip vunnit insteg. Där går att komma undan genom att skylla på andra.
Förre Skandiachefen Lars-Eric Petersson dömdes av tingsrätten till två års fängelse för att han utan styrelsens godkännande beviljat utbetalning av bonusar på hundratals miljoner till direktörer i dotterbolag.
Domen upphävdes nyligen av hovrätten. Hovrätten ansåg det inte klarlagt att Petersson beordrat utbetalningarna på eget bevåg utan förmodade att det måste ha skett med styrelsens underförstådda godkännande, trots att beslutet inte finns antecknat i något enda styrelseprotokoll.
Det senare förnekas dock bestämt av styrelsen med dess ordförande, förre Ericssonchefen Lars Ramqvist, i spetsen. Enligt honom har styrelsen varken indirekt eller direkt godkänt bonusarna.
Åklagaren vill att HD prövar fallet
Åklagaren vill nu att Högsta domstolen ska pröva ärendet. Han menar att det strider mot det allmänna rättsmedvetandet att en styrelse och en vd i ett börsbolag kan slippa stå till svars för sina handlingar genom att undvika att föra protokoll över beslut som handlar om miljardbelopp.
Överklagandet är berättigat. Hovrättten kan mycket väl ha rätt i sin bedömning att både styrelse och vd var införstådda med att bonusarna betalats ut. Men att styrelse och vd handlar i maskopi kan inte rimligen betyda att de har rätt att fatta beslut om miljardbelopp utan någon som helst skriftlig dokumentation om bakgrunden till besluten.
Den juridiska knäckfrågan är därför inte vem som är den största skurken i Skandia utan om aktiebolagslag och bokföringslag verkligen är så tandlösa att ansvariga beslutsfattare kan smita undan sitt ansvar genom att skylla på varandra.
De höga domarna tillåts extraknäcka som konsulter åt börsbolag
Processen kring Skandias skumraskaffärer har hållit på i snart sex år. De enda domar som utmätts gäller direktörernas sjaskiga lägenhetsaffärer med falska fakturor. Den juridiska långbänken visar hur svårt rättsväsendet har att handskas med finans- och börsmarknadens makthavare.
Tillkortakommandet beror möjligen inte bara på den hord av skickliga jurister som direktörerna kan uppbåda till sitt försvar. En otrevlig misstanke är att de höga domarna känner sig befryndade med de anklagade. Av obegriplig anledning tillåts domare i såväl hovrätt som högsta domstol ta lönsamma extraknäck som juridiska konsulter åt börsföretag. Det är inte lätt att bita den hand som föder en.
Mer mygel och fler skandaler att vänta under 2008
Börsanalytikerna på Svenska Dagbladets näringslivssida spådde häromdagen i en årskrönika att allt talar för att vi 2008 får uppleva mer mygel och fler regelbrott på börsen. Manegen är som reportrarna uttryckte det ”välkrattad för fler skandaler”. Många glupska finanskapitalister vill till exempel delta i slakten av de statliga företag som regeringen obetänksamt tänker bjuda ut till vrakpris.
Skandiaskandalen är inte en engångsföreteelse. Den är ett tecken på finansmarknadens urartning. Vi har en usel juridisk och politisk övervakning av giriga spekulanters förehavanden. Om vi inte vill inse det, kommer vi aldrig till rätta med problemet.