– Om Sverige vill ha effektivt skydd mot lönedumpning, något som också måste ligga i arbetsgivarnas intresse, så är det facket som kan upprätthålla det. Då måste det ha rätt att använda blockader.

Svante Nycander, författare och före detta chefredaktör på Dagens Nyheter, är kritisk till kravet på att facket inte ska kunna ta strid mot företag där de inte har medlemmar. Men om det räcker med att en blir medlem för att blockader ska vara tillåtna kan den personen utsättas för stor press.

– Hur mycket är föreningsrätten värd om en enskild människa ska få skulden för att företaget sätts i blockad? Många kommer inte att våga vara fackligt anslutna. Då är den fackliga friheten i fara, säger Svante Nycander.

I en uppsats, som ingår i boken Våra rättigheter, jämför Svante Nycander fackliga friheter med medborgarrätt. Hans slutsats är att de fackliga är styvbarn bland mänskliga rättigheter.

I USA har konservativa domstolar sett till att arbetarnas rättigheter underminerats. Samtidigt har USA en radikal medborgarrättslag mot segregation och diskriminering. Allt fackligt anses kollektivt och något som är dubiöst i en tradition präglad av individualism, ger han som en förklaring till varför många länder behandlar de fackliga friheterna styvmoderligt.

Mörk utveckling
Den svenska modellen med kollektivavtal som förhandlas fram av fria parter höjer han fortfarande till skyarna. Svante Nycander varnar för en utveckling med lagreglerade löner och allmängiltigförklaring av avtal.

Efter EU-domen i Lavalmålet, som blev ett bakslag för Byggnads och Elektrikernas avtal, går även Sverige i riktning mot mer lagreglering, tror han. Lagar inom den kollektiva arbetsrätten underminerar ett system som bättre kan åstadkomma jämnare och rättvisare löner, anser han.

En fördelaktig kollektivavtalsmodell riskerar att smulas sönder, även om konsekvenserna av domen är svåra att förutse.

– Parterna måste göra gemensamt motstånd mot lagprojekt. Var och en har suttit med sina lagförslag som de försökt få med sig riksdagen på. I stället måste de komma igång med förhandlingarna om nytt huvudavtal.

”Vi gör som vi vill”
Svårigheten för LO blir att få med sig elektriker och byggnadsarbetare, tror Svante Nycander. De har en tendens att säga att ”den
där jävla domstolen får säga vad den vill – vi gör som vi vill”.

– Men det går inte att använda ett 170 sidor långt byggavtal på ett utländskt företag som är tillfälligt i Sverige.

Han tror att Svenskt Näringsliv gick in i Lavalmålet för att arbetsgivarna var oerhört trötta på byggnadsarbetarnas och elektrikernas ”föråldrade och protektionistiska avtal”.

– Det finns öar med väldigt dålig konkurrens där det är möjligt för facken att värna om fördelar som är otänkbara på en konkurrensutsatt marknad. När Lavaltvisten uppkom såg arbetsgivarna en möjlighet att utsätta byggbranschen för en konkurrenschock och tvinga parterna att reformera sitt avtal.

Får lov att fråga
Men Svenskt Näringsliv vill gå längre och vill ha bort alla möjligheter till sympatiåtgärder i enlighet med sitt sjupunktsprogram. Då ersätts strejkrätten med en rätt för facken att fråga myndigheterna om lov att strejka i speciella situationer.

– Det är märkligt att arbetsgivarna går så långt när de samtidigt säger att de värnar om kollektivavtalsmodellen, säger Svante Nycander.

Facket övervakar i dag att lönerna som utbetalas är de rätta, även där de inte har medlemmar. Polisen skulle inte klara det och inte heller arbetsmiljöverket, anser han.

Fotnot: ”Våra rättigheter” är den femte antologi i en serie skrifter som ges ut av den ideella stiftelsen Rättsfonden.

Tidigare artiklar:
Läs också: analysen ”EU-domen ett nederlag för Sverige”, 19/12 2007

Läs också: artikeln ”Arbetsrättsexpert fasar lönedumpning”, 28 /12 2007
Läs också: artikeln: ”Avvisar fackens krav på lagändring”, 18/12 2007
Läs också: artikeln ”Domen innebär apartheid”, 18/12 2007
Läs också: artikeln ”EU slår ner på Byggnads blockad”, 18/12 2007

Läs också: artikeln ”EU-beslutet kan påverka strejkrätten”, 7/12 2007
Läs också: artikeln ”Strejkrätt ställs mot fri rörlighet”, 7/12 2007
Läs också: artikeln ”Facket får stöd för Vaxholmsblockad”, 23/5 2007

Läs också: artikeln ”Kollektivavtalen ska inte utnyttjas”, 23/5 2007
Läs också: artikeln ”Försiktig optimism i toppen”, 23/5 2007
Läs också: artikeln ”Krav på minimilöner i EU:s domstol”, 9/1 2007

Läs också: artikeln ”Vaxholmsmålet avgörs”, 21/12 2006
Läs också: artikeln ”Målet kommer upp i januari”,
1/12 2006
Läs också: artikeln ”Långdragen process väntar”, 20/11 2006