2007-års viktigaste (ekonomi)händelser

Illustration: Hanna Albrektsson/Weekend form

2007 var ett ekonomiskt brytnings-år. Uppgångseufori blandades friskt med undergångsprofetior och ekonomins stora inflytande över arbetsmarknaden blev extra tydligt. LO-Tidningen har därför listat årets viktigaste ekonomiska händelser.

Årets realisation: När finansmarknadsminister Mats Odell bjuder ut statliga företag till försäljning låter han köparna vara med och bestämma priset genom att Telias och Nordeas konkurrenter får sitta med i regeringens försäljningsråd.

Årets feltiming: Den liberala tidskriften Neo skriver i sitt jubileumsnummer att klimathotet är överdrivet och kanske inte ens orsakat av människan. Neo kommer ut samma dag som FN:s klimatpanel slår fast att klimatförstöringen är ett oerhört och reellt hot mot hela mänskligheten. FN:s klimatpanel får sedermera Nobels fredspris för sitt arbete. Det får inte Neo.

Årets hetsjakt: Regeringen jagar föräldrar som är hemma med barn och andra fuskare inom socialförsäkringssystemet. Fusket uppgår enligt Försäkringskassan till omkring 2,5 miljarder kronor. Samtidigt gömmer rika skattesmitare 10 miljarder kronor utomlands i obetald skatt. Inga nya kontroller görs av dem.

Årets trendbrott 1: Riksbanken lyckas 2007 nå upp till inflationsmålet, efter att ha försökt i många, många, många, många, många, många år.

Årets trendbrott 2: Rådet ”sitt still i båten när börsen går ned” klingar ohört. Småsparare vill inte längre vara buffert åt storkapitalet. I stället säljer de sina fonder när börsen rasar och undviker då att förlora alla pengar.

Årets motsägelse: Privata företag tillåts skapa monopol på bredbandstjänster, enligt ett EU-beslut. Det ska få fart på utbyggnaden. Offentliga företag får dock inte skapa bredbandsmonopol eftersom det ”hindrar fri konkurrens”.

Årets mest förutsägbara forskningsresultat: Kvinnor når mer sällan upp till den tjänst de har utbildning för, visar forskaren Laura Larsson. Män har tvärtom oftare lägre utbildning än vad som egentligen krävs för den tjänst de har.

Årets arbetsgivarmotsättning: Fack och arbetsgivare är överens om ett nytt avtal för Handels medlemmar. Men Svenskt Näringsliv säger nej. Till slut blir det ändå som arbetsgivarna vill, det vill säga de arbetsgivare som arbetar, inte de som debatterar i medierna. Och avtalet skrivs under.

Årets semantiska genväg: ”Fastighetsskatten är nu avskaffad”, deklarerar regeringen sedan den infört en fastighetsavgift och döpt om skatteuppskovet till inkomst. Lagrådet kräver dock att en skatt även i fortsättningen ska kallas skatt.

Årets ”säger-vi-det-tillräckligt-många-gånger-så-kanske-folk-börjar-tro-på-det”: ”Avtalsrörelsen resulterade i för höga lönelyft”, säger Svenskt Näringsliv, Dagens Nyheters ledarsida, Dagens Nyheters ekonomisidor, Dagens Nyheters politiska sidor och Dagens Nyheters övriga sidor.

Årets vinst: Friskolor gör mångmiljonvinster genom att driva utbildningen ”kostnadseffektivt”. Med det menas att de skär ned på sådant som de inte ser som viktigt i en skola, till exempel skolböcker och lärare.

Årets förlust: Icas köttfärsfusk. Ica tappar i försäljning efter att butiker slängt köttfärs på golvet, malt ned skämt kött och fuskat med datummärkningen.

Årets längsta stubintråd: Icas köttfärsfusk. Redan för fyra år sedan avslöjade en intern kontrollant att Ica slängt köttfärs på golvet, malt ned skämt kött och fuskat med datummärkningen. Kontrollanten fick sparken, och så var den saken ur världen.

Årets roligaste skämt: ”Lånepaket med delade subprimelån är så gott som helt riskfria”, säger amerikanska finansinstitut under våren 2007. Subprimelån, alltså bostadslån med låg säkerhet, har därefter orsakat ett gigantiskt ras på den amerikanska kreditmarknaden. Raset är i dag det största hotet mot hela den amerikanska ekonomin.

Årets EU-anpassning: EU-domen i Vaxholmsmålet säger att Byggnads måste förhandla fram minimilöner om svenska kollektivavtal ska gälla för utländsk arbetskraft. En jättebra dom, anser Svenskt Näringsliv som alltid varit emot minimilöner.