Latinamerikanerna i USA slog rekord i hemskickade pengar under 2006. Upp till 60 miljarder US-dollar eller cirka 450 miljarder svenska kronor gick till familjerna i hemlandet.

En ökning  har skett med 20 procent jämfört med 2005, visar rapporen som presenerades i slutet av oktober. Till Mexiko går en tredjedel, 22 miljarder dollar, av dessa ”remesas”, som de  hemskickade pengarna kallas. Världsbankens årliga rapport refereras av det costarikanska ekonomiska magasinet América Economía. Enligt tidskriften utgör dessa hemskickade pengar lika mycket som alla utlandsinvesteringar i regionen och är sex gånger så mycket som utvecklingsbiståndet som går till de fattiga länderna i Latinamerika.

Enligt Humberto López, Världsbankens expert på området, ökade de hemsända pengarna BNP:n i de latinamerikanska länderna dit de skickas med bara 0,25 procent per år mellan 1991-2005. Fattigdomen reducerades från 28-25 procent under denna period. Enligt Lopez har dessa pengar en liten effekt för regionens utveckling.

Mänsklig kunskapsflykt
Det slutliga resultatet är ”mediokert” eftersom den mänskliga kapitalflykten är den stora tragedin. Som exempel tar Världsbankens expert de karibiska öarna. Åttio procent av befolkningen som har universitetsstudier lämnar sitt hemland och beger sig till USA eller Europa. Motsvarande siffra i Centralamerika är 20-30 procent. De fattiga länderna i Latinamerika, där de statliga universiteten oftast är kostnadsfria, subventionerar i praktiken de rika utvecklade länderna via denna mänskliga flykt på kunskap.

Den ekonomiska krisen har fått förödande konsekvenser för de små fattiga centralamerikanska staterna. Av El Salvadors och Honduras sju miljoner invånare återfinns två respektive en miljon invånare i mesta produktiva ålder i USA. De flesta arbetar utan arbetstillstånd och har tagit sig över gränsen illegalt.

Varje vecka kommer fullastade plan till Guatemala, Nicaragua, El Salvador eller Honduras med människor som gripits i de utökade poliskontrollerna som nu pågår i USA. Planen vänder tillbaka till USA tomma. Men tragedin för många centralamerikanska familjer blir ett faktum när maken eller den äldre sonen ansluter sig till massarbetslösheten i Centralamerika.

Klarar det viktigaste
De hemskickade pengarna anses också ha en negativ konsekvens i form av att de unga i familjen passiviseras, de saknar stimulans att utbilda sig i hemlandet eftersom pappa eller den äldre brodern skickar hem pengar som gör att familjen åtminstone överlever och kan införskaffa kläder, skor och det viktigaste.

På så sätt förstärks den ekonomiska och sociala deformationen av en stor del av Latinamerika där många byar i dag är spöksamhällen.

FAKTA: Dollarströmmen

  Miljarder kronor BNP-andel i procent
Mexico 160 2,9
Cuba 6 –
Jamaica 12 18,3
Guatemala 23 10,1
El Salvador 21 18,2
Honduras 15 24,8
Nicaragua 5 14,9
Panamá 3 2,8
Colombia 29 3,3
Venezuela 6 0,5
Ecudaor 20 7,8
Peru 13 2,1
Bolivia 6 8,7
Paraguay 4 4,3
Brasilien 3 2
Uruguay 3 2,5
Argentina 10 0,8
Chile 7 0,3
     
Latinamerika och Karibien 450  




























Dick Emanuelsson
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktionen