Inflationen mätt som konsumentprisindex (KPI) tog ett ganska rejält skutt uppåt under oktober, då inflationstakten enligt Statistiska centralbyrån steg med 0,5 procentenheter till 2,7 procent, den högsta inflationstakten sedan januari 2003.

De flesta bedömare hade förväntat sig en ökning. Snittet för förväntningarna hos tretton analytiker och banker låg, enligt en sammanställning från Nyhetsbyrån Direkt, på 2,5 procents inflation.

Det var för ovanlighetens skull något lägre än vad Riksbanken själva förutsett. Enligt Riksbankens prognos för räntebanan skulle inflationen stiga till 2,6 procent under oktober.

Den underliggande inflationen, som anger vilket det egentliga inflationstrycket är på lite längre sikt, är fortfarande relativt låg, 1,4 procent. Den underliggande inflationen benämns numer KPIX. Tidigare benämndes den underliggande inflationen med den ganska obegripliga förkortningen UND1X. Men samma språng uppåt syns även för den underliggande inflationen. Samma skillnad fanns också i prognoserna.

Överraskade bedömare
Bedömarna förväntade sig att KPIX skulle öka till 1,2 procent, Riksbanken trodde att ökningen skulle bli 1,3 procent och utfallet blev alltså 1,4 procent. Skillnaden är inte stor mellan prognoser och utfall men det är dock en skillnad.

Av de 0,5 procentenheter som inflationen steg med under oktober härrör 0,2 procent från ökade priser på kläder, 0,2 procent från ökade livsmedelspriser och 0,1 procent från ökade boendekostnader.

Dyrare livsmedel
Bland dessa poster är det främst de ökade livsmedelspriserna som står för den tydligaste ”chock”-höjningen. Producentpriserna för livsmedel har under sommaren och hösten ökat kraftigt i hela Europa. I Sverige har ökningarna dock inte slagit igenom ute i affärerna. Priserna på livsmedel har i stället sjunkit två månader i rad, detta trots att en prishöjning har bedömts komma förr eller senare.

I oktober steg så livsmedelspriserna i affärerna med 3,3 procent vilket direkt avspeglas i inflationen för konsumentpriserna.