Instegsjobben för invandrare har inte tagit fart än. Det finns ett inbyggt element av brådska, och det är en orsak till det dåliga genomslaget. Åtgärden finns bara de första 18 månaderna efter att en person fått uppehållstillstånd. Arjun Bakshi, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting, säger att det borde vara det dubbla.

– Det finns en romantisk bild á la 1960-talet att om en invandrad mekaniker bara får komma till Lasses Mekaniska verkstad kommer kärlek att uppstå, men så fungerar det inte, säger han. Frågan är hur en arbetsgivare ska kunna känna sig säker på att personen som anställs kan kommunicera.

Sveriges Kommuner och Landsting pekade redan innan reformen trädde i kraft på risken för att den korta tiden skulle göra att få vågar anställa på instegsjobb, och det är dessa farhågor som nu besannas, enligt Arjun Bakshi.

Undervisning
Han förespråkar en noggrannare process som innebär att kommunerna tillsammans med arbetsförmedlingen först utreder vilka arbetsplatser instegsjobb kan bli aktuella och att man sedan riktar undervisning i yrkesspråk för dessa branscher mot invandrarna.

Instegsjobben infördes i juli för att hjälpa nyanlända invandrare att få fäste på arbetsmarknaden, men den 5 november var det bara 244 personer som fått jobb.

– Subventionen är väldigt stark så det är anmärkningsvärt att det är så få, säger Arjun Bakshi.

Bara män?
Hittills har de allra flesta instegsjobben – 80 procent, närmare bestämt, gått till män. Luciano Astudillo, socialdemokratisk ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, säger till Dagens Nyheter att detta är vad som händer när man saknar jämställdhetsfokus.

– Missar man dem som står allra längst bort, kvinnorna, så klarar man aldrig integrationen, varnar han.

Men Arjun Bakshi säger att männens andel av de flyktingar som kommer till Sverige är ännu större.

– Just nu är den helt övervägande andelen ensamstående män från Irak. Man skulle kunna argumentera för att männen är underrepresenterade i instegsjobben, säger han.