Rökslut kan ge mer våld

Efter nyår får de häktade på Kronobergshäktet bara röka i rastgården en gång om dagen. Lars Sigfridson är orolig för deras reaktioner, men för personalen har rökstoppet som redan införts gått bra. ”Det är flera inbitna rökare som slutat. Själv har jag varit rökfri i 50 dagar nu” säger han. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix..

Rökförbud på fängelser och häkten kan bli ett arbetsmiljöproblem. Många anställda är oroliga för att förbudet ska leda till mer hot och våld, och på Hall har personalen uppmanats att ange kollegor som röker trots förbud.

Än får de drygt 300 intagna på Kronobergshäktet i Stockholm röka i sina celler, men efter årsskiftet är det slutrökt inomhus. Då är det rastgårdarna på taket som gäller. Dit får de gå en gång om dagen, och stanna i maximalt en timme.

– Vi har ingen möjlighet att låta dem komma ut mer. Det blir jätte­tufft för många att bara får röka i en timme, säger Lars Sigfridson som är ordförande i Sekoklubben på häktet.

Han oroar sig för att intagna ska bli aggressiva när de inte får röka, och att riskerna för personalen därmed ökar. Särkskilt tufft blir det med alla narkomaner som tvingas tända av i häktet när de inte ens får röka längre, säger han.

– Rökfritt är bra, men det är inte problemfritt. Vi skulle behöva ta in extra personal i början för att hålla säkerheten uppe, säger han.

Gäller redan
Den 1 januari nästa år är det slutrökt inomhus på alla fängelser och häkten, både för intagna och anställda. Facket och arbetsgivarna har en central policy om en rökfri kriminalvård, och förbudet gäller redan på flera anstalter. Men det har blivit betydligt strängare än facket önskade.

I tre av kriminalvårdens sex regioner får personalen inte röka alls på arbetstid, inte ens utomhus.

– Det är det sunda förnuftets kollaps. Vi hade en bra överenskommelse, men någon vill alltid vara bäst i klassen och går för långt. 
Det är klart att folk är förbannade, säger Roal Nilssen, ombudsman på Seko.

Han tillägger att förbundet inte tycker att de lokala förbuden gäller eftersom de inte har förhandlats med facket. Ett problem med totalförbudet är att anställda kan tvingas sluta röka mot sin vilja. De får bara röka på lunchrasten och utanför murarna, men en del fängelser har så stora områden och hög säkerhet att rökarna inte hinner ut på lunchen.

– Det kan ta 20 minuter att ta sig ut och 20 minuter att ta sig in. Då blir det inte mycket tid kvar att äta på, säger Ulf Gustafsson, som är ordförande i Sekoklubben på Hall.

Orimliga konsekvenser
Han är i grunden positiv till att kriminalvården blir rökfri, men säger att förbudet införts klumpigt och fått orimliga konsekvenser.

– En del chefer uppmanade i början de anställda att rapportera om de ser kollegor röka. En sorts angivarsystem som ingen försökt införa sedan DDR-tiden, säger han. 

Det har upphört nu, enligt facket, men anställda som trotsat förbudet kallas på samtal med ledningen. Flera har också hotats med Personalens ansvarsnämnd (Pan). Där hanteras allvarliga tjänstefel som kan ge varningar och uppsägningar. Rökare har också fått höra att det kommer att synas i lönekuvertet om de bryter mot reglerna, enligt Ulf Gustafsson.

– Det är provocerande. En del blir så förbannade att de får lust att börja röka om de inte redan gör det, säger han.

Situationen på Hall och flera andra anstalter försvåras också av att de intagna får röka inomhus fram till årsskiftet. Därefter ska de få rökplatser utomhus, som personalen inte får använda.

– En del ser det som att de intagna har större frihet än personalen, och det är givetvis inte lyckat, säger Ulf Gustafsson.

Står upp för förbud
Myndigheten Kriminalvården försvarar dock rökstoppet, även den strängare varianten med totalförbud för anställda.

– Målet är en rökfri arbetsmiljö, och att några regioner känt sig redo att ta ett steg längre än den centrala överenskommelsen är positivt, säger Anne-Chatrine Älgevik som ansvarar för rökpolicyn på huvudkontoret.

Hon tillägger att inga rökare ska jagas med hot om Pan och sämre lön, utan att rökstoppet bygger på frivillighet. Att det skulle försvåra arbetssituationen på häkten och anstalter tror hon inte.

– Vi har flera exempel på att rökfritt fungerar bra. Det är klart att det kan uppstå problem, men jag tycker inte man ska utgå från det, säger hon.

Kan du förstå att de anställda kan uppleva det som förmynderi att förbjuda rökning på arbetstid även utomhus?

– Vi vill skapa rökfria miljöer, och det är ändå arbetsgivaren som råder över arbetstiden och arbetsplatsen, säger Anne-Chatrine Älgevik.

FAKTA: Avvänjning
Intagna och anställda som vill sluta röka ska få stöd och gratis nikotinläkemedel under tre månader. Regionerna Mitt, Stockholm och Väst har infört totalt rökstopp för anställda på arbetstid. Facket anser att förbudet inte är giltigt.

Läs också: kriminalvårdens rökpolicy
Läs också: gratis tips för hur du gör för att sluta röka