Få invandrare hjälpta av instegsjobb
Instegsjobbben, som ska hjälpa nyanlända invandrare att komma ut på arbetsmarknaden, är hittills ingen succé. Bara 217 personer har fått instegsjobb sedan de infördes den 2 juli. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin är missnöjd och söker en förklaring.
– Det vi nu försöker göra är att titta över om det är ett strukturellt problem, genom att det tar lite tid för den här konstruktionen att få genomslag, eller om det är ett informationsproblem som vi kan förbättra, säger Sven Otto Littorin till Ekot.
Instegsjobben ska gå till personer som fått uppehållstillstånd de senaste 18 månaderna. Anställningen kombineras med studier i svenska. Arbetsgivaren får ett statligt bidrag till lönen. En offentlig arbetsgivare får halva lönekostnaden betald, dock högst 500 kronor per arbetad dag. En privat arbetsgivare eller en offentlig arbetsgivare som driver affärsverksamhet får ett bidrag på 75 procent av lönekostnaden.
Annat på gång
Eddie Ibric, arbetsförmedlare i Botkyrka/Salem, söder om Stockholm, har hittills bara förmedlat ett enda instegsjobb. Anledningen är främst att han redan har haft många andra aktiviteter, som till exempel förberedande utbildningar och praktikplatser, på gång.
– Men målet är förstås att det ska bli fler.
Han tycker att det ännu är för tidigt att göra tumme upp eller ner för modellen.
– Vi måste få ut fler på instegsjobb först för att kunna se hur det fungerar, men hittills har vi goda erfarenheter
En kritik som riktats mot instegsjobben är att det är mycket pappersarbete kring anställningarna. Eddie Ibric håller med om att det är komplicerat.
– Jag har försökt att ordna dem så fort som möjligt och direkt åka ut till arbetsplatsen och informera och få alla papper påskrivna.
Förstår inte helt
Men vi har kanske inte möjlighet att åka ut på varenda arbetsplats, det är tidskrävande. Problemet kan vara att när man skickar papper till arbetsgivaren eller sökanden kanske de inte förstår riktigt, så det är viktigt att alla är informerade om vad som gäller.
Studierna i svenska är enligt Littorin en nyckelfaktor för att få integrationen att fungera. Det finns farhågor om att arbetsgivare skyggar för att anställa någon som samtidigt studerar, men studierna kan anpassas efter personens behov och Eddie Ibric understryker att det går att jobba heltid och läsa på kvällarna.
Läs också: intervjun med arbetsmarknadsministern "Minister med friskt humör", 1/11 2007