Konsten att veta vad det är man påstår

”Inför en publik av vetenskapsmän hävdade hon att det var mer än problematiskt att söka efter en definition på livet, och att de helt enkelt borde sluta leta. Frågan kunde bara vara antingen omöjlig eller vetenskapligt sett trivial. Punkt slut.
’Det blev en explosion’, säger Cleland. ’Alla vrålade åt mig. Det var häpnadsväckande. Var och en hade sin älsklingsdefinition som de ville vädra. Och där kom jag och sa att hela definitionsprojektet var fullständigt värdelöst.’”

Carl Zimmer: ”The Meaning of Life” i Seed 11, augusti 2007.

Populärvetenskapsjournalistiken i Sverige är helt under isen, möjligen med undantag för rejäla Forskning och Framsteg. En stor del av forskningsarbetet handlar nämligen om att veta vad det är man påstår, och det där kommer alldeles bort i populariseringen. Vilket i sin tur gör genren ideologiskt sårbar: vit grabbig medelklassideologi presenteras som vetenskapliga upptäckter, särskilt inom så kallad ”kognitiv psykologi”.

Därför längtar jag efter varje nummer av vetenskapsmagasinet Seed.  Den är snygg, den är intelligent, den är vänster. Och den ger frågor, inte svar.

Hemligheten är att de presenterar praktiken, inte resultaten. Forskarnas arbete skildras på ett estetiskt medvetet sätt och blir därför begripligt, även om det handlar om grejer som alldeles övergår ens förstånd.

Tidskrift: Seed
Grundad: 2004
Nummer per år: 6
Valspråk: ”Science is culture”

Besök också: tidskriften Seeds hemsida