Ett nytt slags torg behövdes
AKTIVISM. Jag faller sällan för modeflugor. Men Facebook har en arkitektur som tilltalar mig och som jag känner på mig lovar gott inför framtiden.
Allt larv kan man både ha och mista. Ja många av extravaganzerna utgör motsatsen till detta jag uppskattar genom att de är så förutbestämda och icke förhandlingsbara. Personlighetstesterna till exempel känns marsianska.
Fördelen med Facebook är helt enkelt att alla de olika sammanhang alla ingår i kommer i kontakt med varann och på så sätt sprids på oväntade och ofta fruktbara vis.
Jag har många Friends (och några av dem är också kära vänner i riktiga livet), och jag ser vilka Groups (grupper) och Causes (hjärtesaker) de är engagerade i. Jag får ta del av deras tips och clips och de av mina.
På sikt kommer jag att hitta fram till sammanhang som passar mig perfekt och som därför gynnar min utveckling precis just då.
Facebook är med andra ord bildande, därför att mina Friends, Goups & Causes leder mig vidare till nya Friends, Groups & Causes. I en egenrörelse som inbegriper både ökad kunskap och självreflexion.
Tankeexperiment
Ponera att jag grundar en Group som heter "Gud är död" och som samlar på sig de övriga femton personerna i landet som är upptagna av Vattimos filosofiska tanke om välfärdssamhället som en praktisk historisk konsekvens av kristendomen. Sen håller vi kontakten med andra besläktade grejer, och kanske kan fånga upp strömningar inom Broderskapsrörelsen och Göran Greider-sällskapet och Nietzschearkivet. Det kan bli värsta snöbollseffekten. Eller så självdör hela grejen.
Framtiden: vi får se
Och på sikt tror jag att de här möjligheterna kommer att få minnesvärda politiska effekter. Att det kommer att bildas tillfälliga gemenskaper som exakt och i rättan tid motsvarar relevanta kollektiva krav.
Detta är då inte Facebooks förtjänst, eller dess grundare Zuckerbergs.
Det behövdes ett nytt slags torg som tar tillvara nutidsmänniskornas mångtillhörighet och möjliggör tillfälliga, högst kraftfulla grupperingar.
Sen ska det inte förnekas att jag får en väldigt primitiv tillfredsställelse av att ha bättre koll än på länge över var alla befinner sig, vad de håller på med, hur de mår. Jag har liksom äntligen återfunnit min flock. Vilket kanske inte heller är oväsentligt.
Facebookmedlemmar är välkomna till Groupen LO-Tidningen KULTUR.
Läs också: Karolina Ramkvists artikel om Facebook "Boken som inte är en bok", 26/10 2007