KRÖNIKA. De flesta människor i vårt samhälle tror på demokratin men är misstänksamma mot politiker, och partier. Det är inget speciellt för Sverige; tvärtom är misstron mindre här än i många andra demokratier i Europa eller Nordamerika. Nedgången i politiskt engagemang är tydlig. Allt fler avstår från att rösta. Allt färre är medlemmar i politiska partier eller deltar i möten.

I åratal har forskare diskuterat varför. En orsak är individualiseringen, hävdar många; människor är välmående och välutbildade, de tror sig inte behöva politiken. De inte så välmående tror å andra sidan att det är meningslöst att rösta, det blir ändå ingen skillnad. Intresset för kollektivet avtar. De gamla sociala banden som höll ihop partier och väljarbeteenden har upplösts.

Allt det där kan stämma men huvudorsaken är en annan, hävdar den brittiska statsvetaren Colin Hay i en ovanligt spännande och
perspektivrik bok, dessutom behagligt koncentrerad: Why we hate politics (Polity Press). Det är inte väljarna det är fel på utan den pågående avpolitiseringen. Väljarna upplever att allt fler förhållanden tycks ligga utanför politikens makt. Varför då rösta och engagera sig?

Gjort sig själva maktlösa
Globaliseringen och kapitalets ökande makt är självklart en viktig orsak till avpolitiseringen. Men den är mindre viktig än vad politikerna låtsas, säger Hay. Avgörande är i stället att partier och politiker, både till vänster och till höger, i stigande grad gjort sig själva maktlösa.

Här pågår en ”outsourcing” av beslut som förr låg inom folkstyrets herravälde men som nu hanteras av experter och jurister. Den pågående privatiseringen av offentliga verksamheter verkar i samma riktning.

Bakom detta ligger statsvetenskapliga och ekonomiska teorier, främst den så kallades public choiceskolan, som säger att politiker alls inte är drivna av ideologi och omsorg om samhället utan av självintresse. De fungerar som vinstmaximerande företag.

Det egendomliga är att många politiker själva har kommit att acceptera denna ekonomistiska och förvridna bild av hur politik fungerar. I samma anda betraktas väljarna som individuella konsumenter på politikmarknaden och valrörelserna blir därefter.

Får vad de förtjänar
Undra på att det folkliga engagemanget sviktar – eller vrids mot extrema partier till höger eller vänster. Politikerna får den grad av politiskt deltagande de förtjänar, summerar Hay.

Tyvärr undersöker inte Hay hur det har blivit på det sättet. Ibland kan det vara bra att ställa den klassiska frågan: i vems intresse? Vem tjänar på avpolitiseringen? Svaret är ganska uppenbart: kapitalet och den politiska högern. Varför gör då socialdemokratin inte större motstånd? Den frågan är svårare att besvara.

Carl Tham
F d ambassadör
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktionen