Delsbo har sett ljuset

– Vi uppmuntrar de anställda att skapa fri tid. Gillar man till exempel att läsa måste man se till att maskinerna fungerar så man får tid att läsa på jobbet, säger Olle Skog, en av cheferna på Delsbo Candle. Bettan Andersson, vice ordförande i IF Metall-klubben, tycker att det fungerar bra med att de anställda bestämmer hur de ska jobba. I slutet av november plockar hon ut ledighet från sin tidsbank och sticker till Thailand. Foto: Sofie Wiklund/Scanpix.

FRITT VALT ARBETE. På Delsbo Candle gör de anställda upp sinsemellan när de ska jobba. Den som lär sig ett nytt moment i fabriken får plus i kanten och högre lön. När det är mycket att göra blir det bonus om man jobbar undan, en bonus som delas av alla.
– Jag ser bara fördelar, säger IF Metall-klubbens vice ordförande.

Redan när vi ringer och bestämmer tid för besök på stearinljusfabriken strax utanför Delsbo märks att det är lite annorlunda.

– Kom när ni vill. Men klockan tolv går Olle hem och sover.

Olle heter Skog i efternamn och är chef för alltsammans. Att sova middag började han med för 28 år sedan, då han upptäckte att en halvtimmas tupplur mitt på dagen motsvarar ett par timmars nattsömn.

Han har inte långt hem: Jag bor bara en drive och en järnåtta bort, säger den inbitne golfaren. 1969 började han på fabriken som tillverkat ljus sedan 1944. 2004 tog han och kompanjonen Anders Hagberg över fabriken, men långt innan dess införde man ett mer annorlunda sätt att organisera arbetet på.

– De som är här är rätt, säger Olle Skog – en av många programförklaringar han håller sig med.

Årlig svartlista
När bonusprogrammet infördes i början av 1990-talet började en del snegla på dem som inte var så snabba. Det ledde mer eller mindre till mobbning. Då föreslog Olle Skog att man skulle göra en lista en gång om året, avskeda de fem som producerade minst och ersatta dem med nytt folk.

– Och så fortsätter vi med en ny lista varje år. De fem sämsta bort. Fem nya in. Det var ingen som tände på idén, berättar han.

Numera när fabriken går för högtryck får det skift som producerar mer än kalkylerat en bonus. Men bonusen delas; hälften tillfaller det högproduktiva skiftet och den andra hälften alla andra som jobbar i fabriken. Därmed har mobbningen ersatts av laganda, enligt Olle Skog.

– Alla som jobbar här är rätt. Någon har sagt alla människor i genomsnitt har sju kriser i livet. Det betyder att det alltid är någon här som är inne i en kris. Det måste man vara beredd att hantera, säger Olle Skog.

”Världens bästa arbetsplats”
Delsbo Candle har runt 25 anställda och är en av världens största producenter av gjutna stakljus. Numera tillverkar fabriken bara ljus av stearin. Ljus gjorda av paraffin, olja alltså, slutade den med av miljöskäl och därför att råvaran blev för dyr. Fabriken gör i reklamen stor sak av att stearinljus är miljövänliga och att råvaran är förnyelsebar. Stearin görs av djurfetter och fisk- eller palmolja.

”Världens bästa arbetsplats” står det på en overheadbild som Olle Skog visar på konferensrummets vägg för oss besökare. Han har varit ute en del och pratat om sina idéer om Den goda arbetsplatsen och vi får bland annat se en overhead på en anka som förvandlas till en hare om man vrider lite på huvudet. Kommunikation är svårt, illustrerar den förvandlingen.

– En stor del av tiden tillbringar man på jobbet. Då ska man ha det så bra som möjligt. Det är min drivkraft, säger han.

På Delsbo Candle bestämmer de anställda när de ska jobba. Kravet från ledningen är att det ska finnas minst tre, fyra personer som är på plats och arbetar i varje skift. Hur man löser det är upp till de anställda. Alla arbetar mot en arbetstidsbank som har 400 arbetstimmars spelrum. Som mest kan man ligga 200 timmar plus och som minst 200 timmar minus. Om någon till exempel vill vara ledig fredag kväll tar man upp det med arbetskamraterna och hittar – i bästa fall – en lösning.

Hittar på lösningar efter hand
Men de anställda går aldrig till de två cheferna och ber dem lösa schemafrågorna.

– Vi försökte göra ett regelverk en gång. Så många saker kan ju inträffa, att flera vill vara lediga på fredag kväll till exempel. Vi satte oss ner och skissade men misslyckades. Det vi kom fram till tillsammans med facket var en skrivning om att ”olika saker kan inträffa och då löser vi dem efter hand som de uppkommer”, säger Olle Skogs kompanjon Anders Hagberg, med ett förflutet på bank. Magnus Bäckström har jobbat på fabriken i ett år. Varannan vecka har en treåring att ta hand om därhemma.

– Jag tycker det funkar bra. Jag kan styra min ledighet. Vi pratar med varandra och kommer överens om hur vi ska lösa det. Det går bra, säger han.

De gånger det hänt att de anställda gått in till de två cheferna och bett dem lösa riktigt kniviga schemafrågor har de fått kalla handen.

– Vi har lämnat ifrån oss det där, säger Anders Hagberg.

Möjlighet att välja
Den som är sjuk kan välja mellan att sjukskriva sig och ta en karensdag – eller ta ut ledighet i stället och jobba in detta senare.

– Vi uppmuntrar de anställda att skapa fri tid. Gillar man till exempel att läsa gäller det att se till att maskinerna fungerar så man kan läsa och tjäna pengar samtidigt, säger Olle Skog.

Det är halt på fabriksgolvet av dammet från stearinet. Maskinerna dunkar, men inte öronbedövande. På ett band kommer varma ljus som alla får en stråle flytande stearin på vekarna. En maskin vecklar upp en kartong som fylls med gråfärgade ljus. Vid en stillastående maskin mekar Bettan Andersson, vice ordförande i IF Metall-klubben.

– Tidigare var det bara kvinnor som paketerade, samma moment om och om igen, dag ut och dag in. Nu får alla lära sig att klara av i princip
allting. Kompetenslön kallas det och är helt ok.

I slutet av november plockar hon ut två veckors ledighet från sin tidsbank som hon fyllt genom att jobba ständig natt. Då åker hon till Thailand.

Sjukfrånvaron och personalomsättningen på Delsbo Candle är mycket låg enligt Olle Skog.

– Jag tycker det fungerar utmärkt här. Man kan ta ledigt och så jobba in det senare. Jag gillar det, säger Majalena Taimi som jobbat
43 år på Delsbo Candle.

Läs också: artikeln "Här lever drömmen om mänskligt jobb", 25/10 2007
Läs också: artikeln "Fackets representant kvar på nåder", 5/5 2007
Läs också:  artikeln "Här behövs inte facket", 5/5 2006