Färre strejkdagar i årets avtalsrörelse

Antalet konfliktdagar 2004 och 2007. Antalet arbetsdagar gick förlorade på grund av strejker och lockouter.

Antalet lovliga strejkdagar har minskat med en fjärdedel i årets avtalsrörelse. Men Svenskt Näringsliv anser att statistiken är missvisande och hävdar ändå att facket missbrukar strejkrätten.

Hittills har årets avtalsrörelse inneburit sammanlagt 11.358 lovliga strejkdagar. I jämförelse med förra avtalsrörelsen, 2004, är det en minskning med en fjärdedel, enligt Medlingsinstitutets statistik.

– Det har varit få konflikter som lett till arbetsnedläggelse i år, säger Kurt Eriksson på Medlingsinstitutet.

Det statliga institutet har hittills kopplats in i 20 förhandlingar i år, varav varsel lagts i 15. I fyra fall har varslen trätt i kraft. Antalet varsel är lika många som under 2004 men då var medlarna inkopplade i 24 förhandlingar.

Procentuell minskning
Skillnaderna i antalet förhandlingar som krävt medling de senaste avtalsrörelserna är små och årets avtalsrörelse är inte avslutad än, men relativt sett har parterna klarat sig med mindre medling i år. Årets avtalsrörelse är nämligen betydligt större än den förra och gäller sammanlagt 2,8 miljoner löntagare, att jämföra med 1,9 miljoner löntagare och 420 rikstäckande avtal 2004, enligt Medlingsinstitutet.

– I år har förhandlingarna gällt runt 500 riksavtal och vi har haft medling i 20 ärenden. Man kan inte dra någon annan slutsats än att det varit en relativt lugn avtalsrörelse, säger Kurt Eriksson.

Men det håller inte Svenskt Näringsliv med om. Bo Sundén, som arbetar med strejkfrågor på arbetsgivarnas organisation, anser att statistiken är missvisande. Den visar inte hur många avtal som kommit till under hot om konflikt, och inte vilka konsekvenser en konflikt leder till, säger han.

– Redan hotet gör att arbetsgivare tvingas skriva under, eftersom man inte klarar konsekvenserna av en konflikt. Det råder obalans mellan parterna med dagens konfliktregler.

Vill också se begränsning
Om strejkhoten ökat den senaste avtalsrörelsen kan Bo Sundén dock inte svara på, men han säger att hoten blivit allvarligare för företagen då den internationella konkurrensen ökar. Han tycker därför att det är rätt att driva frågan om att begränsa konflikträtten trots att strejkdagarna faktiskt minskar.

– Statistiken ger kanske en blid av att allt är frid och fröjd, men man kan inte nöja sig med det och tro att det speglar en balans mellan parterna. Det ger inte en rättvis bild.

– Vi förväntar oss att Medlingsinstitutet gör en ordentlig och fördjupad analys av vad som hänt i stället för att bara ge ytlig statistik om antalet strejkdagar.

Kurt Eriksson på Medlingsinstitutet medger att statistiken inte visar hela sanningen, men han säger att den ändå ger en bild av hur lugn avtalsrörelsen varit. Att mäta vilken effekt strejker, eller hot om strejker, får för arbetsgivarna är svårt och resurskrävande.

– Det är gigantiskt utredningsuppdrag att göra det rättvisande, och om det bara blir gissningar från en part är det ju inte värt mycket. Antalet strejkdagar är det mått man använder internationellt. Det är tydligt och mätbart, säger han.

FAKTA: Kabinstrejken i topp
Årets avtalsrörelse har lett till 11.358 lovliga strejkdagar. Flest strejkdagar, 7.200, står HTF för när facket tog ut kabinpersonalen på SAS i strejk i maj. På andra plats kommer Byggnads med 3.296 strejkdagar i april, då Elektrikerna hade 842 strejkdagar. Övriga strejker har hittills bara givit 20 strejkdagar sammanlagt. Tre olovliga strejker, sammanlagt 1.710 strejkdagar, har också brutit ut i år. 1.400 av dem beror på gruvarbetarnas strejk på LKAB. Inga arbetsdagar har hittills i år gått förlorade på grund av lockouter. 

Källa: Medlingsinstitutet.

Läs också: fakta och siffror och svenska strejker på Medlingsinstitutets hemsida