Att nivån på sjukförsäkringen och a-kassan i praktiken fungerar som ett golv för hur lågt de lägsta lönerna kan sjunka är väl känt. Med det perspektivet är det uppenbart att regeringens politik som utger sig för att vilja minska arbetslösheten snarare syftar till att skapa en ny sektor på arbetsmarknaden med riktigt låga löner. När fem procent av Sveriges vuxna befolkning studerar utgör även studiemedlet en sådan lägstanivå. Och det är en lägstanivå som pekar mot löner långt under existensminimum.

Att vara student i Sverige idag är att vara fattig. Vänsterns Studentförbunds beräkningar av studiemedlets utveckling visar att studiemedlet gått från att utgöra 108 procent av EU:s fattigdomsgräns 1995 till att idag bara vara 84 procent. EU:s fattigdomsgräns är halva den disponibla medianinkomsten i samhället, det vill säga ett mått som visar hur mycket studiemedlen släpar efter andra inkomster i samhället. Med en sådan eftersläpning är det inte bara omöjligt för studenter att klara sig på sin inkomst, det skapar också en stor grupp människor desperata efter vilken extrainkomst som helst, hur låg den än är.

Många måste jobba vid sidan av studierna
För studenter som inte kan få tillräckligt ekonomiskt stöd av närstående återstår att arbeta vid sidan av studierna för att klara vardagens utgifter. Att arbeta vid sidan av studierna är idag inte någon marginell företeelse. Enligt Högskoleverkets Studentspegel 2007 arbetar så mycket som 46 procent av heltidsstudenterna en typisk sjudagarsvecka, och 40 procent av dessa arbetar mer än tio timmar en typisk vecka. Med så många studenter i arbete skapas en helt ny situation på arbetsmarknaden.

Studenter har en trygg grundinkomst, varför varje extra inkomst är bra, till skillnad från den som måste klara alla sina utgifter på sin lön. Detta, i kombination med att studenter ser sitt extraarbete som något tillfälligt och har betydligt lägre facklig anslutningsgrad än andra anställda, gör att studenter fungerar löne- och villkorsdumpande på hela arbetsmarknaden. Studenter hör till en mycket tacksam grupp att fås att acceptera osäkra anställningar, enbart provisionslön och andra avarter på den svenska arbetsmarknaden – vi har blivit den nya låglönereserven.

Bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter är en lysande affärsidé
Vinnarna på detta är naturligtvis arbetsgivarna i allmänhet, men studentbemanningsföretagen i synnerhet. Bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter är en lysande affärsidé för den som vill ha maximalt flexibel arbetskraft som inte ställer krav, inte går med i facket och inte skaffar sig någon erfarenhet för att kunna hävda sina rättigheter. Förlorarna är givetvis alla studenter, men också alla som lönearbetar idag – studenter med studiemedel under fattigdomsgränsen sänker lönerna och gör det svårare för alla att ställa krav på arbetsplatserna.

Vårt alternativ är att se studier som en rättighet för varje individ. För att det ska vara möjligt i praktiken, krävs en tillräcklig inkomst under studierna. Vårt alternativ är också att se studier som den heltidssysselsättning det är, och på så sätt verka för att studenter inte ska befinna sig på arbetsmarknaden och dumpa andras löner, utan i skolbänken. Istället för att ställa arbetarklassen mot studenterna, är vårt alternativ att i mötet mellan ett urholkat studiemedel och en alltmer otrygg arbetsmarknad se högre studiemedel som ett fackligt krav!

Carolina Lindkvist
Förbundsordförande Vänsterns studentförbund
Skriv ett e-postbrev till redaktionen