/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/danmark_3_4107.jpg
Steen Beck. Foto: Jens Norgard.

OLIKA LÖN. Östarbetarnas lägre löner håller ner löneutvecklingen i Danmark. Och den danska riksdagen har beslutat öppna gränsen mer för utländsk arbetskraft.

Det är brist på arbetskraft i Danmark. Utländska företagare och löntagare söker sig därför in över gränserna, och det är ett hett ämne i grannlandet. Till skillnad från Sverige har Danmark haft övergångsregler sedan EU:s utvidgning österut 2004. Men efter årsskiftet öppnas arbetsmarknaden ytterligare. Politikerna ändrar östavtalet, som är en överenskommelse mellan alla partier i danska riksdagen, folketinget.

Undantag är Pia Kjærsgaards Dansk Folkeparti, det har ställt sig utanför östavtalet eftersom partiet inte alls vill ha in utlänningar. En av förändringarna innebär att företag som är medlemmar hos de danska arbetsgivarna, eller har kollektivavtal direkt med något fack, ska kunna ta in fler arbetare från andra länder utan att först fråga myndigheterna.

Förändringen har redan inneburit stor medlemsökning hos arbetsgivarorganisationerna inom främst lantbruk och byggeri.  Thomas Adelskov, socialdemokrat och ordförande i arbetsmarknadsutskottet, har varit en av de drivande. Han tar emot i slottet Christiansborg i centrala Köpenhamn där regering och riksdag har sina lokaler.

– Utlänningsmyndigheterna och skattemyndigheten är dåliga på att kontrollera att löner och arbetsvillkor följer danska avtal. De borde bli bättre. Utstationerade arbetare råkar ut för många arbetsolyckor, säger Thomas Adelskov.

På väg ut
Han vill ge facken större möjlighet att kontrollera företagen. Men i folketinget finns inte majoritet för det. Östavtalet löper ut i maj 2009. Thomas Adelskov tror att övergångsreglerna därefter försvinner i Danmark.

– Vår arbetsmarknad störs inte så kraftigt att EU-kommissionen kommer att tillåta ytterligare två år, säger han.

Men på Dansk Byggeri är de inte imponerade av östavtalet. Företagen har inte någon nytta av det. De har brist på arbetskraft, anser Torsten Wilstrup, chef för arbetsgivarenheten. Mitt i centrala Köpenhamn,  ett stenkast från Ströget, ligger arbetsgivarorganisationen som samlar 6.300 byggföretag med ungefär 85.000 anställda.

– Branschen har haft en god reallöneutveckling, trots tillströmningen från öst. Men den kraftiga löneutveckling som inträffat i tidigare högkonjunkturer har inte skett den här gången, medger Torsten Wilstrup.

Inte samma uppgång
De utländska arbetarna kommer från länder med betydligt lägre löner och ställer lägre lönekrav än de danska, en förklaring till att lönerna inte ökat som förr.

– Det är en teori som finns som jag inte kan kommentera. Men de danska arbetarna kan ha sett sig tvingade att hålla tillbaka sina krav, annars går jobbet till en östarbetare, säger han.

Så sent som i avtalsförhandlingarna i år krävde byggfacken att få mer kontroll över löner och villkor för östarbetarna. Facken ville ha kopia på löne- och anställningsavtal samt på banköverföringar.

– De fick inte den kontroll de ville ha, men ett steg togs trots allt. Bevisbördan ändrades så att arbetsgivarna ska bevisa att någon underbetalning inte sker, säger Torsten Wilstrup, som är på väg till sin kurs i tyska.

FAKTA: Många får minimilön
Många från Östeuropa får minimilön på 127 kronor upp till 157 kronor beroende på yrke inom byggbranschen. Murare har högre minimilön än timmermän. Genomsnittslönen i hela branschen, inte minst i Köpenhamn, ligger betydligt högre: ungefär 200 till 213 kronor.

Läs också: artikeln "När nya lönevindar blåser", 15/10 2007