/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/joakim_stromberg_4107.jpg
– Många äter inte på hela arbetsdagen, utan dricker bara kaffe, säger Joakim Strömberg. Fastän de står vid linjen och monterar. Det skulle jag aldrig orka. Foto: Adam Ihse/Scanpix.

Falukorv och makaroner i matlådan. Kokt torsk med äggsås i matsalen. Coca-Cola och vaniljbulle från en automat. Eller bara svart kaffe. Mat på jobbet innebär högst olika saker för de 3.300 anställda på Volvo Lastvagnar i Skövde.

Men samtidigt som valet är vars och ens ensak har maten under arbetsdagen betydelse för säkerheten, trivseln och sam-arbetet på jobbet, konstaterar Malotta Andersson. Som en av 99 hälsocoacher på Volvo Lastvagnar är hon en nyckelperson i Livsstil i väst, en friskvårdssatsning som låter tala om sig som en av de största och framgångsrikaste i landet.

Satsningen har fyra teman: glädje, rörelse, sömn och kost. Genom att ordna roliga saker för arbetskamraterna, som brännbollsturneringar, golf och innebandy, kan hälsocoacherna ge ett bidrag till åtminstone de tre första.

– Maten är den svåraste delen, fastslår Malotta Andersson. Mat är så laddat.

– Maten på jobbet är väldigt styrd, säger coachkollegan Camilla Ousbäck. Alla Volvos matsalar sköts på entreprenad av Amica.

/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/socker_4107.jpg

Strikt reglerat
Menyn och priserna bestäms centralt. För arbetarna i monteringen och logistiken är mattiderna också hårt reglerade. Arbetar du morgon- eller kvällsskiftet har du tio minuters frukost, 18 minuters måltidsuppehåll i mitten av dagen, och så tio minuters paus till.

– Man får en ovana att slänga i sig maten, säger Camilla Ousbäck.

Hälsocoacherna går alltså varsamt fram. Kostrådet vid Volvo Lastvagnar, där några hälsocoacher ingår tillsammans med matintresserade anställda, har bland annat sett till att vattenautomater placerats ut som alternativ till läsken. ”Gottvagnen”, som förr gick runt vid vissa tider, har ersatts med matlådor som kvälls- och nattpersonalen kan köpa i matsalen. I närheten av caféborden där personalen äter och fikar visar en ”hälsotavla” hur man tar tillvara höstens primörer. I en monter finns exempel på hur många sockerbitar olika matvaror innehåller.

– Vi har sett till att det finns sallader i matsalen, berättar Joakim Ströberg, truckförare som ingår i matrådet. Om de äts? Ja ibland… kanske mer när det är varmt ute.

Joakim Ströberg, Camilla Ousbäck och Malotta Andersson är ense om att svensk husmanskost är bäst för den som jobbar i verkstaden. Köttfärslimpa, kalops, oxbringa och rotmos, dillkött. Inte wok.

–  I matsalen vill man inte chansa. Man vill bli mätt, säger Joakim Ströberg.

Arbetare äter mindre grönsaker och motionerar mindre än tjänstemän, visar forskningen.

– De har mer tid att läsa, tror Joakim Ströberg. Och mer pengar. Fler skulle äta bra om det var billigare i matsalen. 50 kronor för en lunch är dyrt.

Behöver fredagsmys
Och även om hälsosammare matvanor är hälsocoachernas mål betonar Malotta Andersson att alla måste få unna sig något gott ibland.

– På fredagarna är vi några som brukar fira med räkmacka.

Och när hälsocoacherna ville få bort de feta smörgåsarna på gjuteriet, en manlig, skitig arbetsplats med stark sammanhållning, blev det tvärstopp.

– Gjutarmackan är en rund brödkaka med falukorv, ägg och bacon, förklarar Malotta Andersson. Den är helig.

Läs också: Livsmedelsverkets rapport  "Bra mat på jobbet"