Finnar drar kniv och super. Finlandssvenskar är snälla mumintroll. Finskor jobbar bra. Finlandssvenska klingar så vackert. Vinterkriget och Mannerheim bla bla. Vägen svänger men det gör inte Pekka.

Stereotypkatalogen reser sig som en stenmur framför varje finländare som flyttar hit. Ingen av oss kan ha undkommit alla fina fördomar som ständigt och ”skämtsamt” snurrar runt runt i folkhemmets innersta blodomlopp.

Kulturredaktören Petter Lindberg från Muminland har läst alla svenska romaner mellan åren 2000 och 2002 och hittat massor av exempel på typiska finnar.

– Det är ofta den klassiska bilden, med misshandel och alkoholism, som kommer fram, berättar Lindberg i en svettig finlandssvensk monterhörna på bokmässan i Göteborg.

Han tycker sig ha funnit att särskilt de svenska deckarna behöver en finne.

– Håkan Nesser har en finne i varje bok!

Lindberg tror att det handlar om att finnen är bra att ha när någon ska vara full eller behöver mördas. Finnen är praktisk när författaren har bruk av en utslagen, finnen i rännstenen behöver inte förklaras närmare utan är omedelbart begriplig. Till skillnad från skåningen i rännstenen som kan väcka frågor.

Jo. Finländarna i Sverige är idag uppskattningsvis 300.000. Det är ganska många. Om ni inte aktar er så drar vi kniv snart. Sen steker vi mumintrollen i smör.

Vem är dy, vem är jag, levande charader. Eva Vaihinen

Fotnot: I slutet av oktober utkommer en attitydundersökning om hur finnar ser på svenskar, och vice versa. Arbetsnamnet är ”Om olika sätt att möta en elefant”, sammanställare är Thorleif Pettersson och Sakari Nurmela.