Hängavtal kan bli blåsning

Stockholm den 30 augusti 2005. Avtalet är klart. LO:s avtalssekreterare Erland Olauson och Svenskt Näringslivs vice vd Jan-Peter Duker skakar hand. Foto: Leif R Jansson/Scanpix.

Det har inte blivit några fler Vaxholmskonflikter. Nu tecknar de utländska företagen avtal – och fackets nya problem är att kontrollera att avtalen verkligen följs.

För drygt två år sedan skrev LO och Svenskt Näringsliv under en rekommendation om anpassning av kollektivavtalen för utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige.

Men en stor del av LO-förbunden har inte slutit några avtal alls om anpassade kollektivavtal för utländska företag. De utländska företagen har heller inte visat något större intresse att bli tillfälliga medlemmar i svenska arbetsgivarorganisationer.

I stället tecknar de i stor utsträckning hängavtal med facken, vilket gör att de omfattas av kollektivavtalet utan några anpassningar. Men facken kan inte kontrollera om företagen fuskar.

LO-förbunden skulle, enligt rekommendationen, med sina motparter sluta egna avtal för utländska företag som blev tillfälliga medlemmar i arbetsgivarorganisationerna. Regler för bland annat lön, arbetstid och semester ska in i de avtalen.

Lugnt sedan dess
Byggnads var 2004 i konflikt i Vaxholm med det lettiska företag Laval om vilket avtal – Byggnads eller det lettiska – som ska gälla för utländska arbetare i Sverige. Men sedan dess har förbundet inte haft några strider om avtalstecknande.

– Problembilden har ändrats. Nu skriver de flesta utländska företag hängavtal. Men vi har svårt att hålla koll på att företagen följer dem, säger Torbjörn Hagelin, förhandlingsombudsman hos Byggnads.

Hans bild är att anställda i byggföretag från forna östblocket sällan får den lön som avtalet föreskriver. Det händer att de tvingas skriva kontrakt som innebär att de inte får kollektivavtalets lön.

Andra LO-förbund ger en liknande skildring av läget. På arbetsgivarsidan undertecknade Jan-Peter Duker, Svenskt Näringslivs vice vd, rekommendationen om utländska företag som är tillfälligt i Sverige.

– Det är möjligt att en stor del av de utländska företagen tecknar hängavtal, men det är oftast en sämre lösning för dem.
Rekommendationsavtal skulle bra för sådana företag, säger han.

Nya tider på gång
Jan-Peter Duker tror dock att situationen kan förändras helt när EU:s domstol i vinter fattat beslut i Vaxholmsmålet.

Christer Persson på IF Metall berättar att många utländska företag är tillfälligt verksamma inom förbundets avtalsområden. De allra flesta skriver bara under ett hängavtal.

– Vill de utländska arbetsgivarna lura oss är det lätt. Vår hemläxa borde vara att vi pratat för lite med de anställda i de här företagen.

Han berättar att IF Metall aldrig upptäckt något fel när det granskat papper som de utländska företagen visar upp. Problem uppdagas bara när någon av de anställda slår larm.

– Vi måste fundera över hur vi arbetar. En väg är att skapa tillfälligt medlemskap i facket för arbetare från andra länder. Det skulle också ge oss möjlighet att hävda medbestämmandelagen, säger Christer Persson.

Sista instansen
Ett fåtal utländska industriarbetsgivare blir trots allt tillfälliga medlemmar i någon arbetsgivarorganisation. Grundtanken i IF Metall är då att bestämma villkoren för de utländska arbetarna i lokala förhandlingar. Nästa steg är centrala förhandlingar och sista instansen är partssammansatta Industrikommittén.

– Men avtalet fungerar inte som det var tänkt, säger Christer Persson på IF Metall.

Problemet är, enligt honom, att Teknikföretagen driver att de utländska arbetarna då ska ha avtalets lägstalön, medan facket hävdar att betalningen ska vara densamma som för motsvarande svenska anställda.

FAKTA: Elektrikerna drev på
Stormen Gudrun och Elektrikerförbundet drev fram regleringen av förhållandena för anställda i utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige.  Elektrikerna gick i konflikt för att få regler för utländska linjearbetares anställningsvillkor, och facket fick rätt att ta till konflikt i förhandlingarna om villkoren på utländska företag. Svenskt Näringsliv reagerade starkt mot detta.

LO och Svenskt Näringsliv övertog frågan. Förhandlingarna ledde till överenskommelsen om anpassade avtal för utländska företag som är tillfälligt i Sverige.

Samtidigt ströks Elektrikerna konflikträtt och ersattes av en bestämmelse om att lönen för anställda på utländska företag som är tillfälligt i Sverige ska vara regionens genomsnittslön.

Läs också: artikeln "Minimilönerna har blivit normala", 15/10 2007
Läs också: artikeln "När nya lönevindar blåser", 15/10 2007
Läs också: artikeln "Avtalsefterlevnad en blind facklig fläck", 12/10 2007