/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/laura_larsson4107.jpg
– Resultaten tyder på att det varit en felanvändning av systemen, anser Laura Larsson. Foto: Staffan Claesson/Scanpix.

Färre arbetslösa sjukskrevs när skillnaderna mellan a-kassa och sjukpenning togs bort. Storleken på ersättningen inverkar alltså på vilken försäkring man utnyttjar.

För arbetslösa som kom från mer välbetalda jobb var det före juli 2003 mer förmånligt att vara sjukskriven än arbetslös. I juli 2003 sänktes taket för försäkringen och det spelade därefter ingen roll för ersättningen om en person var arbetslös eller sjukskriven. På kort sikt kunde det till och med bli en liten ekonomisk försämring av att vara sjukskriven eftersom sjukskrivna har en karensdag.

Förändringen resulterade i att andelen sjuka bland de arbetslösa minskade stort i de inkomstskikt som påverkades. Minskningen var för denna grupp 36 procent större än bland dem som inte påverkades av förändringen, skriver två forskare på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Laura Larsson och Caroline Runeson, i tidskriften Ekonomisk Debatt.

Minskningen var störst i de allra högsta inkomstskikten, det vill säga bland dem som påverkades allra mest av förändringen.

– Jag har sett liknande i tidigare studier. Det som är förvånande är att vi fick fram så stora effekter. Men jag tror mer på den här studien eftersom vi har haft en bättre metod än tidigare, säger Laura Larsson.

Vill inte gå för långt
Det här kan tyckas som ett bevis för att ekonomiska drivkrafter snarare än hälsa har spelat in om en person grupp blivit sjukskriven
eller inte, men Laura Larsson vill inte dra för stora slutsatser.

– Vi vet egentligen inte om det verkligen blev färre personer som fick sjukpenning trots att de var friska. Det kan i stället ha blivit fler sjuka i a-kassan.

Arbetslösa som verkligen är sjuka kan alltså oftare ha struntat i att sjukskriva sig eftersom det inte längre gjorde någon skillnad i ersättningen.

– Men resultatet visar ändå en väldigt stor känslighet för ekonomiska incitament, och då kan man misstänka att inte bara hälsa spelar roll utan också ekonomin, säger Laura Larsson.

Men hon vill inte kalla det för fusk.

– Jag tycker inte om ordet fusk. Jag talar hellre om överutnyttjande. Det handlar i slutänden om ifall man är frisk nog att söka jobb, och då kan det i vissa fall bli lite mer ett undermedvetet ställningstagande.

– Men oavsett tolkningen tyder detta på att det varit en felanvändning av systemen, säger hon.

Nya regler förändrar läget
Sedan senaste nyåret är det återigen mer fördelaktigt att vara sjuk i stället för arbetslös, efter regeringens försämringar av arbetslöshetssystemet. Hur det påverkar andelen arbetslösa som är sjukskrivna finns ännu inga uppgifter om.

Trots allt är de flesta arbetslösa friska. Andelen friska var år 2001 omkring 92,5 procent bland de arbetslösa, en siffra som trendmässigt ökat till att 2005 vara uppe i 95 procent.

Däremot är arbetslösa överrepresenterade bland dem som är sjukskrivna. Under de senaste åren har mellan 15 och 20 procent av de sjukskrivna samtidigt varit arbetslösa, enligt Försäkringskassans siffror.