I byggbranschen och industrin kommer utländska företag till Sverige för kortare uppdrag. Där är frågan om egna avtal eller hängavtal stor. Men i andra branscher finns inga tillfälliga aktörer alls från andra länder.

LO-Tidningen har granskat hur rekommendationen om avtal för utländska företag mellan Svenskt Näringsliv och LO har utnyttjats. Du kan hitta uppgifterna om just din bransch.

De två centralorganisationerna skrev för två år sedan under en rekommendation om anpassade kollektivavtal för utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige. Det var meningen att de utländska företagen tillfälligt skulle gå med i en arbetsgivarorganisation.

Men en stor del av LO-förbunden har inte slutit några avtal alls utifrån rekommendationen. I stället har företagen tecknat hängavtal till svenska kollektivavtal – och facken har svårt att kontrollera om de följs.

Så här ser det ut i ditt förbund:

Fastighets har inga kortare jobb med utländska företag alls i sin bransch.

Magnus Pettersson, avtalsansvarig hos Fastighets, säger att problemen i branschen är svartjobb, företag som inte tecknar avtal och företag som inte följer undertecknade avtal. Inget av detta skulle lösas av ett avtal byggt på rekommendation från LO-SN.

Transport behöver heller inga rekommendationsavtal eftersom det inte finns tillfälliga inhopp från utländska åkeri- och taxiföretag.

Enda undantaget är företag som kört stormfällt virke efter stormen Gudrun och med dem har Transport tecknat avtal enligt förbundets Clas Linder. Ett problem är dock rent fusk med reglerna för cabotage, det vill säga lastbilar från andra länder som är tillfälligt i Sverige och i begränsad omfattning får åta sig inrikestransporter.

Hotell- och restaurangfacket har inte något särskilt avtal för utländska företag.

– Inom vår bransch är avtalets efterlevnad ett stort problem och det gäller både svenska och utländska, säger ordförande Ella Niia. Fantasin är gränslös när det gäller att hitta metoder att ta sig runt avtalet, säger hon.

Handels har avtal som bygger på rekommendationen från de centrala parterna.

Avtalssekreterare John Haataja säger dock att avtalet bara använts två eller tre gånger och att det har bara rört företag i partihandeln.

Seko har utländska företag aktiva inom tre branscher.

Det är väg- och ban, telekom och energiområdet berättar, ordföranden Janne Rudén. För anläggningsjobben inom väg- och ban finns nästan inga korta jobb. Rekommendationsavtal är på gång med energiarbetsgivarna och det finns en arbetsgrupp på telekomområdet.

Byggnadshar  inget rekommendationsavtal.

Förhandlingsombudsman Torbjörn Hagelin förklarar att de allra flesta sluter hängavtal och att det stora problemet för facket är att kontrollera att avtalet följs.

Elektrikernahar  en kopia av rekommendationen på installationsområdet samt ett avtal som ger utländska arbetare rätt till regionens genomsnittslön med energiarbetsgivarna.

Industrins fack har egna avtal som inte helt följer rekommendationen från LO och Svenskt Näringsliv:

Grundtanken är att det lokalt ska ske en inrangering av villkoren för de utländska arbetarna i lokala förhandlingar. Fungerar inte det ska det lösas i centrala förhandlingar och sista instansen är Industrikommittén, som i detta fall ska fungera som en partssammansatt skiljenämnd.

IF Metall har sådant eget avtal enligt industrimodellen.

Men enligt Christer Persson på förbundet fungerar det dåligt. Problemet är att den största arbetsgivarorganisationen, Teknikföretagen, hela tiden driver att de utländska arbetarna ska ha avtalets lägstalön medan facket hävdar att betalningen för dem ska vara densamma som för motsvarande svenska anställda.

Men det är ett fåtal företag som blir tillfälliga medlemmar i någon arbetsgivarorganisation. De flesta tecknar hängavtal och det överskuggande problemet är enligt Christer Persson att se till att avtalens används.

Skogs- och trä har ett likadant avtal som IF Metall.

Men avtalssekreterare Per-Olof Sjöö säger att det inte haft någon betydelse. De utländska företagen blir antingen fullvärdiga medlemmar hos arbetsgivarna eller sluter hängavtal. Han tycker det verkar som att arbetsgivarna inte är särskilt intresserade av att få in några tillfälliga medlemmar.

Pappers skrev däremot inte på industrins avtal för tillfälliga medlemmar i arbetsgivarorganisationerna.

Matts Jutterström förklarar att Pappers tycker att det inte var tillräckligt bra. Reglerna är sämre än i rekommendationen från LO-SN, enligt honom.

I avtalsrörelsen försökte Pappers få igenom en kvardröjande lokal stridsrätt. Ett av syftena med kravet var att få tillstånd reglering av villkoren på nya svenska och utländska företagen på avtalsområdet.

Läs också: artikeln "Minimilönerna har blivit normala", 15/10 2007
Läs också: artikeln "När nya lönevindar blåser", 15/10 2007
Läs också: artikeln "Hängavtal kan bli blåsning", 12/10 2007