/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/PortSerrano_1_4107.jpg /media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/PortSerrano_2_4107.jpg /media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/PortSerrano_3_4107.jpg.jpg
Bilder från utställning A history of sex. Foto: Andres Serrano.


KOMMENTAR. Att se Andres Serranos utställning A History of Sex på Kulturen i Lund (23 sept – 30 dec) är en fin upplevelse. Lika kärleksfullt och noggrant som Kulturen presenterar annan mänsklig verksamhet, visar Serrano några stiliserade exempel ur den sexuella verksamhetskatalogen.

Detta är inte ägnat att uppröra, tvärtom blir det tydligt när man går omkring och ser på de stora fotona att man befinner sig i ett idébaserat konstverk som vill avtäcka och allmängiltiggöra.

Andres Serrano ser sig själv hellre som konstnär än som fotograf. Han använder kameran som pensel, och alla hans fotoserier har varit tydligt arrangerade porträtt eller scener från världen så som han vill visa att den också uppenbarar sig.

Temat är alltid det marginaliserade, det utsatta; det om vilket vi andra, vi normala, ofta har klara åsikter. Motiven har varit skiftande, men aldrig skildrade med hat eller oförståelse: hemlösa i New York, kvinnor som sysslar med body building eller medlemmar i Ku Klux Klan.

Det finns alltid någonting i hans bilder som påminner om ett religiöst bildspråk. Människorna tycks heliga, oberörbara. Goda som onda, eller döda som i hans bårhusserie. Märkligast och starkast är kanske just bilderna av KKK, med tanke på Serranos egen afroamerikanska bakgrund.

Men det är just då, just när man får för sig att allt ont alltid hör hemma i den andre, som Serranos foton blir som tydligast. Det går inte att väja för blicken. Det är alltid på allvar.

Nästan alla modellerna i A History of Sex ser rakt in i kameran, alla har gjort sitt val, och de bidrar med sin pusselbit till det som heter mänskligheten.

Fotona är samtidigt majestätiska och ömsinta. På samma gång som de är redovisande är de estetiskt briljanta och fullkomligt icke-spekulativa. Som betraktare är det omöjligt att inte reflektera en smula över världens komplexitet och skönhet.

Läs också: redaktionell kommentar till vandaliseringen av utställningen

Per Engström
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören