/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2007/tonarspengar4107.jpg

Inkomsterna växer med stigande ålder.  Tillsammans får svenska tonåringar in sju miljarder kronor om året.

81 procent av alla ungdomar mellan 13 och 17 år får regelbundet fickpengar, enligt en kartläggning av Nordea.

Andelen är högst i Norden och har ökat med omkring tio procent under bara fyra år. I Norge får till exempel bara 52 procent av ungdomarna regelbundet fickpeng. I gengäld får de i snitt 65 kronor mer än svenska ungdomar i månaden.

Stigande inkomst
Dessa fickpengar står för 4,5 miljarder kronor av svenska ungdomars inkomster och den månatliga utbetalningen varierar med åldern. En 13-åring får i snitt 346 kronor i månaden medan en 17-åring får 850 kronor.

Undersökningen noterar ett kraftigt skutt uppåt i inkomstutvecklingen när ungdomarna fyller 15 år, något som förklaras med att tonåringarna då oftare får förfoga över sitt barnbidrag själva.

– Men vi kan se tydliga könsskillnader. Tjejerna får högre fickpeng, de jobbar mer extra och de rör sig med mer pengar totalt, säger Nordea privatekonom Ingela Gabrielsson.

Godis och fika
Nordea har också tittat på vad ungdomarna köper för sina pengar och finner att konsumtionsmönstret inte har ändrats speciellt under de senaste fyra åren.

Godis är den största konsumtionsvaran i tidig ålder, och godis och fika följer med som ofta utnyttjade konsumtionsvaror även för de äldre.

Men även här finns könsskillnader: Tjejerna spenderar betydligt mer på accessoarer, make up, smycken och kläder medan killarna konsumerar mer på sport och datatillbehör.

Nöjen och mobiler
Båda könen lägger ut mycket pengar på underhållning och nöjen, mobilkostnader och sparande.

– Vi ser väldigt traditionella konsumtionsmönster, säger Ingela Gabrielsson.

Konsumtionsmönstren är också snarlika för tonåringar över hela Norden.

Jobbar extra
En klar skillnad är dock att danska ungdomar i högre utsträckning jobbar extra från tidig ålder.

I Sverige jobbar var fjärde ungdom mellan 13 och 17 år extra.

Några större regionala skillnader har Nordeastudien inte kunnat finna.

De hushåll som har högst inkomster ger också högst fickpeng till sina ungdomar. Däremot ger hushåll med lägst inkomster en högre fickpeng till sina barn än hushåll med medelinkomster.

Ladda ner: hela Nordeas rapport "Så ser tonåringar på sin ekonomi" (Power Point-dokument)