Kommunalarna mest positiva till jämställdhetspotterna

Jämställdhetspotterna ska vara kvar. Det är en stor majoritet av män och kvinnor överens om.

Kommunalarna i LO-opinion är mest positiva. 34 av 44 vill ha kvar jämställdhetspotterna.

13 av 17 vill ha bort potterna i nästa avtalsrörelse.

– Det är tråkigt att IF Metall inte tänder på idén. Jämställdhetspotterna är ett bra sätt att låglönesatsa och sätta fokus på jämställdheten, tycker Martin Nyman, processoperatör på Iggesunds bruk och aktiv i Pappers.

Bra fördelning tack vare potterna
Han berättar att potterna bidrog till en bra fördelning inom koncernen med satsning på arbetsplatser med många lågavlönade, bland dem många kvinnor.

Hälften i LO-opinion anser att jämställdhetspotterna bidrog till att höja lönerna för lågavlönade kvinnor i årets avtalsrörelse – hälften är antingen osäkra eller svarar nej på frågan.

Kommunals 400 000 medlemmar i kommuner och landsting får två engångsbelopp på totalt 5 400 kronor i år. Effekten av jämställdhetspotterna syns först nästa år. Det är en förklaring till osäkerheten.

Alla vet inte vad jämställdhetspotterna egentligen är
Jämställdhetspotterna innebär att alla, både män och kvinnor, som jobbar i kvinnodominerade branscher ska få extra lönepåslag. Det budskapet har förbunden inte fått ut till alla, av svaren att döma. Det verkar finnas en del förvirring om potterna bland folk i facket.

– Jag tycker att jämställdhetspotterna ska byta namn till låglönepotter. Det finns faktiskt även män i äldre- och handikappomsorgen, resonerarar Solgerd Averskog, vårdbiträde på äldreboendet Ekbacken i småländska Lammhult och arbetsplatsombud i Kommunal.

Torkel Blom, tidningsbud i Stockholm och aktiv i Transport, efterlyser en ny strategi utan jämställdhetspotter:

– Satsa på en låglöneprofil och bilda samtidigt en insatsstyrka med jurister som arbetar mot Jämo för att höja kvinnolönerna, föreslår han.