Yrkesinriktade elever har dåliga kunskaper i samhällsfrågor.  En avhandling visar att skolan misslyckas med målet att förbereda alla elever för ett aktivt samhällsliv.

– Det är fråga om demokrati. Om inget görs åt det här kommer klyftorna i samhället öka, säger Tiina Ekman, vid Göteborgs universitet.

Bara 49 procent av de 18-åriga eleverna på de praktiska gymnasieprogrammen inom bygg, el, energi, fordon och industri tänkte rösta i förra valet, att jämföra med 94 procent på det teoretiska naturvetenskapliga programmet.

– Skillnaderna är väldigt stora och systematiska mellan gymnasieprogrammen, säger Tiina Ekman, som på i dag, fredag, disputerar med en avhandling om gymnasieelevernas demokratiska kompetens.

Förbereda alla
Avhandlingen bygger på en stor enkät som Skolverket genomförde på 100 gymnasieskolor år 2000. Tiina Ekman konstaterar att det inte räcker att gymnasiet har en obligatorisk grundkurs i samhällskunskap för att leva upp till målet att förbereda alla för ett aktivt samhällsliv.

Kunskaperna om samhällsfrågor är betydligt lägre bland eleverna på de praktiska programmen, och det skapar ett bristande engagemang och dåligt självförtroende i politiska frågor. Enligt Tiina Ekman är det ett demokratiskt problem, som kan öka klassklyftorna i samhället.

Hörs inte
– Om inte de som gått praktiska program får tillräckliga förutsättningar så hörs inte deras röst i samhällsdebatten.

Tiina Ekman tror dock att problemet går att lösa om skolan blir mer medveten om det och tar frågan på allvar.

– Vi har bra pedagogiska verktyg att ta till i andra kärnämnen, som modersmål och matte, där det är vanligt med olika former av stödundervisning. Det kanske vore läge att sätt in dem även när det gäller samhällskunskap, säger hon.

FAKTA:
Tiina Ekman disputerar fredagen 5 oktober 2007 med avhandlingen ”Demokratisk kompetens. Om gymnasiet som demokratiskola.” som hon skrivit för statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.