Den ständiga jakten på jobb

David Andersson hoppas på ett jobb som kock – men kan även tänka sig att jobba på dagis. Foto: Pernilla Wahlman/Scanpix.

Det är fjärde gången Jila Vahedi går jobbsökarutbildning. Hon hoppas på att lära sig något nytt – och att få ett arbete.

– Det är bättre nu. De pratar hela tiden om intervjuer och att söka arbete. Jag vet inte hur det här skiljer sig från aktivitetsgarantin, men förut var det en del som jag inte förstod nyttan med, säger hon.

Sedan tre veckor tillbaka deltar hon i en jobbsökarkurs på studieförbundet Sensus i Linköping. Kursen är inom ramen för den nya jobb- och utvecklingsgarantin, som är till för dem som förbrukat en a-kasseperiod.

Jila Vahedi har varit utan arbete i många år. Hon beskriver livet som en lång rad kurser och praktikplatser, men inga ordentliga jobb. Visserligen har hon varit tre år på en Icaaffär och lika lång tid sammantaget hos olika föreningar, men det var hela tiden praktik.

Finns inte ens vik
Hon blev dessutom erbjuden sex månaders praktik som affärsbiträde i en kiosk, men tackade nej. En månad borde räcka för kioskägaren att avgöra om hon var lämplig för jobbet. Jila Vahedi har tagit studielån och utbildat sig till barnskötare. Men för henne finns inga barnskötarjobb, inte ens vikariat, i Linköping.

– Jag hatar att ta emot bidrag. Det är jättejobbigt att vara utan arbete.

Hos studieförbundet arbetar hon med en slags läxor i en blå mapp. Bland annat ska hon lära sig skriva CV, inventera sin kompetens och skriva ett ”säljbrev” att skicka till arbetsgivare. Hon är arg för att hon inte fått lära sig det tidigare.

– Det här är mycket bra. Det är mer strukturerat och pekar rakt på jobben hela tiden. Det skulle vi ha haft tidigare, säger också Sven Lilja, projektansvarig hos studieförbundet Sensus, som tidigare arbetat med deltagare i aktivitetsgarantin.

Han pekar på ett rutdiagram på väggen: Där finns allt som deltagarna i den åtta veckor långa jobbsökarkursen ska gå igenom sammanfattade i 35 rutor. Det är bland annat skapa CV, läsa platsannonser, studiebesök och kroppsspråk.

Redo för allt
David Andersson sitter vid en dator. Han ska skriva ett kompetensbrev, som ska skickas till arbetsgivare. Tidigare har han arbetat på restaurang. Nu hoppas han på kockjobb, men kan tänka sig att arbeta på dagis också. Egentligen är han beredd att ta det som bjuds.

– Det är positivt att det är så strukturerat. Jag är här nästan varje dag och det är bättre än att vara hemma och försöka skriva breven, säger han.

Arbetsförmedlarna Hans Modigh och Glenn Appelgren arbetade tidigare med aktivitetsgarantin och nu med jobb- och utvecklingsgarantin. De tycker att det nya verkar bättre för att det är mer inriktat på jobb. Deras eget arbete har också underlättats. För jobb- och utvecklingsgarantin behövs bara ett beslut. Så var det inte inom aktivitetsgarantin. Dessutom jobbar arbetsförmedlarna i lag och inte ensamma.

Jobb- och utvecklingsgarantin börjar med ett karläggningssamtal. Till skillnad från tidigare är de experter som behövs med redan från start. Det kan exempelvis handla om rehabilitering.

– Jag tycker att det är bra med en tidsgräns. Det blir ingen evighetsmaskin. Effekten blir nog att de flesta ökar intensiteten för att finna ett arbete, säger Hans Modigh.

Rykande åtgång
Det finns många lediga jobb i Linköpingsområdet. Arbetsförmedlarna berättar att alla slags åtgärder kan användas inom den nya åtgärden. Hittills har bara hälften så många som väntat skrivits in. Det beror på att arbetslösa får jobb. Strax under 300 är inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin i Linköping. Bortåt 40 av dem kommer från aktivitetsgarantin.

– Ett möjligt problem är att många kommer att skrivas in. Det kan gå ut över kvalitén, säger Glenn Appelgren.

De två arbetsförmedlarna har ingen aning om vad som kommer efter garantin. Kanske det är bra, tror Glenn Appelgren. Om alla vet att en kommunal anställning väntar efter 450 dagar kanske det påverkar viljan att söka arbete. Alla jobbsökarkurser sker utanför arbetsförmedlingen. Studiefrämjandet har också en grupp inom jobb- och utvecklingsgarantin.

– Det här är inget vuxendagis utan bygger på att folk kan. Bland annat har vi ingen närvaroplikt. Det kan både vara positivt och negativt beroende på individen, säger Åsa Kristoferson på Studiefrämjandet.

Kärlek och arbetsbrist
Enligt henne hände det att en del tappade sin drivkraft tidigare när de var i jobbsökaraktivitet med närvaroplikt. Gunnar Eklöf berättar att kärlek och arbetsbrist fört honom till jobb- och utvecklingsgarantin. Han arbetade i 27 år på Överums bruk. Men i Linköping har han gått utan arbete i två a-kasseperioder.

Tidigare vägrade han att gå jobbsökarkurser, mest för att andra sa att det var rena lekstugan.

– Här får jag jättebra hjälp och jag kan lära mig datorn, säger han nu.

Han vill ha jobb som svetsare, vaktmästare eller kock. Matlagning är hans passion. När han för några veckor sedan övergick till jobb- och utvecklingsgarantin sänktes ersättningsnivån till 65 procent.

– Det är för jävligt. Jag får dra ner på mat och kläder.

FAKTA: Alla ska med efter 300 dagar
Jobb- och utvecklingsgarantin ersätter aktivitetsgarantin från den 2 juli i år. Övergången sker successivt. Reglerna är mer strikta i jobb- och utvecklingsgarantin. Alla arbetslösa som varit utan arbete i en a-kasseperiod, 300 dagar, skrivs in i den nya paraplyåtgärden. Ersättningen sjunker då från 70 till 65 procent av den tidigare arbetsinkomsten.

Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser. Den första innehåller aktiviteter för att söka jobb med coachning samt korta kurser som ger bättre möjlighet att få arbete. Fas ett kan som längst p&
aring;gå i 150 dagar.

Nästa steg riktar sig till arbetslösa som behöver extra stöd: arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning på arbetsplatser. Jobb- och utvecklingsgarantin ska som längst vara i 450 dagar (medan gamla aktivitetsgarantin saknade tidsgräns). Den som inte hittat ett jobb inom tidsramen kommer att anvisas en ”varaktig samhällsnyttig anställning”. Än så länge är det oklart vad detta tredje steg egentligen är. Det är först om ett drygt år som de första kommer att åka ut från jobb- och utvecklingsgarantin.