Bild:

TJECKISK HÖST. 15 procent i skatt för alla och stora sociala nedskärningar. Den politiken drev Tjeckiens konservativa regering igenom förra veckan.
– Vinnarna är de högavlönade och de sociala klyftorna kommer att öka, säger Zdenek Málek, vice ordförande i landsorganisationen CMKOS.

Tjeckien är ett av de före detta kommunistländer som bäst klarat omställningen till marknadsekonomi. Men landet har ett stort budgetunderskott och därför har den högerledda regeringskoalitionen lanserat en reform av de offentliga utgifterna. I förra veckan röstade landets senat igenom reformen och nu återstår bara en underskrift av president Václav Klaus.

– Han är en utpräglad högerman och tillika ekonom, som gärna skulle ha sett ännu tuffare reformer, säger politiska journalisten Veronika Malá till LO-Tidningen.

Fackföreningsrörelsen har reagerat starkt på reformplanen. I juni i år demonstrerade närmare 35.000 personer mot förslaget på Václavplatsen i centrala Prag.

– Vi har tagit fram våra egna beräkningar, som visar att reformen inte är balanserad och att den dessutom slår hårdast mot låg- och medelinkomsttagare, förklarar Zdenek Málek på Tjeckiens motsvarighet till LO.

Platt skatt
Från den 1 januari nästa år får tjeckerna alltså vad som kallas platt skatt. Alla, oavsett inkomst, betalar 15 procent. Till bruttolönen läggs vid beräkningen även arbetsgivarens utgifter för social- och hälsovårdskostnader. Så den reella skatten blir drygt 23 procent.

2009 sänks skatten ytterligare till 12,5 procent, vilket i realiteten innebär drygt 19 procent.

– Visst kan en skattesänkning upplevas som välkommen. Men den äts mer än väl upp av försämringarna i välfärden, säger Zdenek Málek.

Ett tufft nedskärningsprogram följer med skattesänkningarna. Momsen höjs från fem till nio procent, tidigare fria läkarbesök blir avgiftsbelagda, bestämmelserna i sjukförsäkringen försämras…

– Vi är övertygade om att lägre skatteintäkter kommer att tvinga fram ytterligare besparingar. Och då kommer medborgarna att reagera starkt, spår Zdenek Málek.

Med strejker?

– Kanske.

Svagt fack
Såväl oppositionen, ledd av socialdemokraterna, som fackföreningsrörelsen anser att regeringen och statsminister Mirek Topolánek från högerpartiet ODS, inte velat ta en nödvändig dialog om reformen. Ett problem i sammanhanget är att facket är relativt svagt. Endast 23 procent av löntagarna är med i centralorganisationen CMKOS, vars 33 medlemsförbund organiserar alla från arbetare till akademiker.

– Vi tappade stort under 90-talet. Nu ser det aningen ljusare ut. I fjol fick vi 12.000 nya medlemmar, inom bland annat metallindustrin samt, intressant nog, även exempelvis polisen och brandväsendet.

– Men samtidigt försvann 30.000, var-av många från textilindustrin, berättar Zdenek Málek.

CMKOS förhandlar inte, det sker på förbundsnivå. Men mot slutet av varje år träffar man företrädare för Tjeckiens centralbank.

–Vi ger vår syn på hur stora löneökningar som krävs. Säger de att ”Det är för mycket, men skulle dock inte påverka inflationen” kan vi använda det senare i vår argumentation.

– I en trepartsgrupp, tillsammans med arbetsgivarna, träffar vi representanter för regeringen. Där har vi de senaste tio åren framgångsrikt fått igenom ökningar av den lagstadgade minimilönen, förklarar Zdenek Málek.

Åter högerstyre
Under 1990-talet, efter kommunismens fall, dominerade högerpartiet ODS (Demokratiska medborgaralliansen) tjeckisk politik. Mellan 2002 och 2006 hade socialdemokraterna statsministerposten och nu är det alltså åter högerstyre.

– Vi är politiskt obundna och samtalar med alla. Men vi märker att vissa, som socialdemokraterna, lyssnar mer till oss, säger Zdenek Málek.

Svårast har facket att rekrytera medlemmar i småföretag. Men på större arbetsplatser, som Skodaverken i Mladá Boleslav med 26.000 anställda, är det starkt.

Trakasserier mot fackligt aktiva har inte varit ovanligt.

– Med exempelvis tyskägda livsmedels-kedjan Kaufland hade vi stora problem. Den försökte på sina håll kväsa facklig aktivitet.

– Då fick vi stöd bland annat från våra tyska fackliga kollegor och nu är situationen bättre, berättar Zdenek Málek.

Även om Tjeckien på ytan kan verka relativt välmående finns tydliga klassgränser. Nyhetsmagasinet Týden konstaterade för en tid sedan att 20 procent av befolkningen lever runt eller under existensminimum. Och även om klyftorna nu riskerar öka ytterligare kan CMKOS dock inte räkna med att ens komma i närheten av den organisationsgrad vi har i Norden.

– Ni har ju er koppling mellan facket och a-kassan. Den skulle man aldrig ge oss här i Tjeckien, säger Zdenek Málek.

Läs också: artikeln "Här tjänar en arbetare 8.200 kronor", 28/9 2007

Sören Viktorsson
Frilansjournalist
Skriv ett e-postbrev till redaktören