Sämre tider väntar lågavlönade

Det lönar sig att vara rik när budgeten blir verklighet. Men har du låg inkomst så förbered dig på ännu lägre inkomst. Det visar finansdepartementets egna beräkningar.

Effekterna av regeringens åtgärder i år och nästa år har en tydlig för-delningspolitisk profil. Förlorarna är de med låga in-komster. Inkomstspridningen kommer att öka, och till och med överskrida toppåret 2000. Även andelen personer med svag ekonomi ökar i takt med att ersättningsnivåerna minskar. Förändringen av välfärdssystemet påverkar också hushållen kraftigt när en person går från heltidsarbete till arbetslöshet eller blir sjuk.

Men enligt regeringen är försämringen för dem med låga inkomster bara tillfällig. Klart utsagt i både förra årets och denna höstens budget är att sänkningen av ersättningsnivåerna ska leda till ”ekonomiska drivkrafter” att arbeta. Arbetslösa och sjuka kommer att på ett tidigare stadium ta arbeten även om det blir till lägre löner.

”Dynamiska effekter”
Fler jobb kommer också att skapas när arbetsgivarna inte behöver betala lika mycket för arbetskraften. Effekten, enligt regeringen, blir att en högre andel av dem med låga inkomster går ut i jobb i stället för att fortsätta få ersättning. Detta kallar regeringen ”dynamiska effekter”. I det långa loppet kommer därför gruppen lågavlönade ändå att få högre inkomster eftersom de arbetar i stället för att få lägre ersättning.

Enligt budgeten ökar då låginkomsttagarna sin inkomst mer än de högavlönade i procent räknat. Den tiondel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna kommer på sikt att förstärka sin ekonomi med 8,5 procent, medan den tiondel som har högst inkomster tjänar cirka 3 procent.

För denna prognos på utfallet har regeringen använt en modell som 2004 togs fram av tre forskare i Göteborg. Lennart Flood, Jörgen Hansen och Roger Wahlberg beskrev den i skriften Household Labor Supply and Welfare Participation in Sweden. Men regeringen har inte skrivit vad förändringen ger i kronor räknat på lång sikt. 

Inte vinstaffär för alla
LO-tidningen har granskat studien från 2004. Genom de förändringar av inkomstskatt och det sociala välfärdssystemet som studien räknar med kommer den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster visserligen att få högre inkomster. Men i kronor räknat blir effekten en årlig inkomstförstärkning på 11.345 kronor för denna grupp, medan den tiondel som har högst inkomster får en inkomstförstärkning på 57.195 kronor per år.

Och även om gruppen lågavlönade enligt regeringen på sikt ska tjäna på förslagen så gäller det inte alla i gruppen. Skillnaden inom gruppen blir större när de som har arbete inte längre via skatten betalar lika mycket till försörjning för dem som inte har arbete eller är sjuka.

Facken anser att regeringens förslag gör facken svagare och innebär en form av lönedumpning. De låga ersättningsnivåerna pressar ned lönerna, inte bara för sjuka och arbetslösa som börjar arbeta, utan för hela arbetstagarkollektivet.

– Regeringen vill inte avskaffa den svenska modellen, för den svenska modellen ger säkra avtalsperioder med fredsplikt på arbetsmarknaden. Men priset för denna fredsplikt blir lägre om facken blir svagare, säger LO:s förste vice ordförande Erland Olauson.

Lika mellan könen
Budgeten minskar inte heller dagens stora inkomstskillnad mellan män och kvinnor, även om den inte heller ökar skillnaden nämnvärt. Mäns ekonomiska standard kommer att gå upp med 2,3 procent medan kvinnor ökar den med 2,2 procent, enligt finansdepartementets egna beräkningar.

Regeringens åtgärder ger också stora regionala skillnader. I Stockholm kommer den ekonomiska standarden att öka med 2,7 procent genom åtgärderna 2007 och 2008, medan övre Norrland förbättrar sin ekonomi med 1,7 procent.

Läs också: artikeln "Alliansens hemliga mål är att försvaga facket", 28/9 2007
Läs också: artikeln "Regeringen avfärdar tesen som mytbildning", 28/9 2007