Vad händer om du blir sjuk, skadad i arbetet eller av med jobbet? På de följande sidorna presenterar vi de ersättningsregler som gäller för dig som är LO-medlem. Socialförsäkringarna gäller enligt lag för alla bosatta i Sverige. Det här skyddet ingår i socialförsäkringssystemet.

SOCIALFÖRSÄKRINGAR:

FAKTA: Sjukdom
Den första karensdagen, får du ingen ersättning. För sjukdagarna 2 till 14 betalar arbetsgivaren sjuklön som motsvarar 80  procent av lönen.

Från den 15:e sjukdagen betalar försäkringskassan sjukpenning. Hel sjukpenning uppgår till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), som fastställs av försäkringskassan. I SGI ingår din lön men inte värdet av traktamenten, fri bil och andra förmåner.

Taket är på 7,5 basbelopp (302.250 kronor år 2007, 307.500 kronor år 2008). För belopp därutöver får du ingen sjukpenning. Du kan få en fjärdedels, halv, tre fjärdedelars eller hel sjukpenning. Det är försäkringskassan som bedömer din arbetsförmåga och den kan alltså bedöma att du helt eller delvis kan jobba trots din sjukdom.

2007 och i budgeten för 2008 har regeringen ändrat beräkningsgrunden för sjukpenning vilket i realiteten medför att sjukpenningen har sänkts från 80 till 77,6 procent av din sjukpenninggrundande inkomst.

Från 2008 blir det svårare att bli sjukskriven längre tid än tolv månader. Efter tolv månader sänks också sjukpenningen till 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (i realiteten 72,75 procent jämfört med hur den sjukpenninggrundande inkomsten tidigare beräknades) och ska i normalfallet endast beviljas för ytterligare 18 månader.  I dessa 75 procent vill regeringen också att fackligt avtalade sjukförsäkringar räknas in. Om en person får mer än 75 procent när avtalsförsäkringen räknas in ska sjukpenningen minskas med motsvarande summa.

Alla kostnader för vård och sjukpenning som orsakas av trafikolyckor är också på väg att brytas ur den allmänna sjukförsäkringen och ska i stället betalas genom att bilägarna betalar en extra skatt på trafikförsäkringen.

Rehabilitering
Sedan halvårsskiftet 2007 är arbetsgivaren inte längre skyldig att göra en rehabiliteringsutredning. Samtidigt avskaffade regeringen tidsgränserna för när försäkringskassan senast måste upprätta en rehabiliteringsplan eller kalla den sjuka till ett avstämningsmöte.

Arbetsgivaren ska i stället efter samråd med den sjuka lämna de upplysningar som behövs till försäkringskassan för att behovet av rehabilitering ska kunna klarläggas.

Sjukvård
Varje landsting beslutar själv om patientavgift och variationerna kan vara stora. Besök hos distriktsläkare kostar vanligtvis mellan 100 och 150 kronor.  För besök hos specialistläkare och hembesök varierar priserna betydligt mer, från 0 till 300 kronor, beroende på remiss och tidpunkt.

Dalarna är det enda landsting med speciell reduktion i primärvården för äldre än 65 år. Högkostnadsskydd finns i alla landsting och innebär att man behöver betala högst 900 kronor per tolvmånadersperiod. Flera landsting har börjat rucka på principen att barn och ungdomar upp till 20-årsdagen ska få gratis vård. De största förändringarna har skett i Stockholm, Kalmar, Gotland, Uppsala och Norrbotten där barn upp till 20 år kan få betala delar av eller hela vårdavgiften.

I andra landsting är det bara gratis upp till det år man fyller 20 år. Läggs man in på sjukhus kostar det normalt 80 kronor per dag för alla över 20 år. Vissa landsting har infört en reduktion för inkomst, sjuk- och aktivitetsersättning eller för tid på sjukhuset.

Tandvård
För barn och ungdomar är all tandvård gratis till och med det år de fyller 18. Därefter finns olika regler för olika åtgärder. För tandundersökningar gäller: Från det år du fyller 20 till och med det år du fyller 29 år samt från och med det år du fyller 65 år får du en viss ersättning för tandundersökningar. Från det år du fyller 30 får du betala hela undersökningen själv.

För övrig bastandvård subventionerar försäkringskassan en del av kostnaden. Bastandvård är vanliga lagningar, rotfyllningar, förebyggande tandvård och akut tandvård. Hur mycket du själv får betala beror på hur mycket just din tandläkare lägger på därutöver. Prissättningen är helt fri.

Från 65 år höjs subventionen något och slutpriset för bastandvården blir något lägre för patienten. För övrig tandvård (som inlägg, kronor, broar, implantat) kan försäkringskassan ersätta en viss del, men huvuddelen av kostnaden, som kan bli mycket hög, betalar du oftast själv. För lösa tandproteser höjs den del som försäkringskassan ersätter med 3.500 kronor.

Personer över 65 år betalar högst 7.700 kronor för fasta och lösa tandproteser. Till det kommer dock materialkostnader, röntgen med mera, så kostnaden kan ändå bli betydligt högre än 7.700 kronor. Om just din tandläkare tar högre priser än Folktandvården så måste du också betala mellanskillnaden själv.

Regeringen har aviserat förändringar i tandvårdsreglerna under 2008, och vill bland annat införa en tandvårdscheck som ska kunna användas hos valfri tandläkare vartannat år.

Läkemedel
Läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet kostar dig maximalt 1.800 kronor under ett år. Har du flera barn under 18 år räknas kostnaderna för deras läkemedel samman till maximalt 1.800 kronor.

Handikappersättning
Du kan få ersättning enligt lag om du blir invalidiserad. Handikappersättningens storlek beror på hur stor invaliditeten bedöms vara. Som högst är handikappersättningen 69 procent av ett basbelopp per år (27.807 kronor år 2007, 28.290 kronor år 2008).

Sjuk- och aktivitets­ersättning
År 2003 försvann begreppen förtidspension och sjukbidrag och ersattes med tre nya begrepp: aktivitetsersättning, sjukersättning och tidsbegränsad sjukersättning. Aktivitetsersättning ges till dem som av medicinska skäl inte
kan arbeta fullt och som är mellan 19 och 29 år. Ersättningen är begränsad till maximalt tre år och ska därefter alltid omprövas.

Vid aktivitetsersättning har försäkringskassan skyldighet att undersöka behovet av en aktivitetsplan och i så fall också upprätta en aktivitetsplan.

Sjukersättning och tidsbegränsad sjukersättning ges till dem som av medicinska skäl inte kan arbeta fullt och som är mellan 30 och 65 år. Tidsbegränsad sjukersättning motsvarar det gamla sjukbidraget och måste alltid tidsbegränsas. I det nya systemet måste försäkringskassan alltid göra en omprövning av sjukersättning minst vart tredje år.

Sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning betalas ut med en fjärdedels, ett halvt, tre fjärdedelars eller helt belopp beroende på hur mycket man kan arbeta. Regeringen avser att införa fler steg i ersättningen beroende på hur mycket man kan jobba.

Hel sjukersättning eller aktivitetsersättning ska motsvara 64 procent av den årsinkomst man haft tidigare. I beräkningen utgår man från genomsnittsinkomsten av de tre bäst betalda av de senaste årens inkomster. Regeringen vill under också 2008 ändra regeln som säger att en person med sjuk- och aktivitetsersättning får behålla sin fulla ersättning under de tre första månadernas arbete om han eller hon vill pröva att arbeta. I stället ska det bli möjligt att behålla 25 procent under de tolv första månaderna.

För dem som ännu inte börjat jobba finns en garantiersättning. Garantiersättningen för hel sjukersättning är 2,4 basbelopp (96.720 kronor år 2007, 98.000 år 2008) per år. Garantiersättningen för hel aktivitetsersättning varierar med åldern mellan 2,1 och 2,35 basbelopp (84.630 till 94.705 kronor år 2007, 86.100 till 96.350 kronor år 2008) per år.

FAKTA: Arbetsskada
Arbetsgivaren är skyldig att omedelbart anmäla en arbetsskada till försäkringskassan, men för att du ska kunna få ersättning måste du också själv anmäla arbetsskadan. Arbetsskada ersätts i första hand med sjukpenning som för vilken sjukdom eller skada som helst.

Speciell ersättning kan ges när det gäller tandskador, ersättning för särskilda hjälpmedel eller om skadan har uppkommit utomlands.

Om den skadade får inkomstbortfall som kan förmodas bestå under minst ett år kan också lagen om arbetsskadeförsäkring ge ersättning i form av livränta.

Livräntan är skillnaden mellan den inkomst som den skadade skulle ha haft om han eller hon inte blivit skadad och den inkomst han eller hon beräknas kunna få trots skadan.

Inkomstminskningen per år måste vara minst en femtondel av den tidigare inkomsten och måste vara minst 0,25 basbelopp (10.075 kronor år 2007, 10.250 kronor år 2008).

Livräntan täcker inkomster upp till 7,5 basbelopp (302.250 kronor år 2007, 307.500 kronor år 2008). Normalt kan man bara få livränta till 65-årsdagen. Livräntan skrivs varje år upp med ett indextal som ska spegla halva inkomstförändringen.
Karensdagen kompenseras med motsvarande 80 procent av två dagars livränta. Denna ersättning kan i vissa fall omfatta fler än två dagar.

Om arbetsskadan leder till dödsfall kan de efterlevande få 30 procent av ett basbelopp i begravningsersättning (12.090 kronor år 2007, 12.300 kronor år 2008). Efterlevande barn kan också få ersättning i form av barnlivränta till dess de fyller 18 år och i vissa fall upp till 20 år. Efterlevande make har rätt till omställningslivränta i tolv månader.

Om det finns barn under 18 år i hemmet har maken rätt till ytterligare tolv månaders omställningspension eller längre tid beroende på barnets ålder. Barnlivräntans storlek beror på antal barn och är på sammanlagt för alla barn 40-100 procent av livränteunderlaget, som normalt är lika med den avlidnes inkomst. Omställningsbidraget är på 20 procent av livräntan om det finns efterlevande barn som får barnlivränta. I annat fall är det på 45 procent.

FAKTA: Arbetslöshet
Arbetslöshetsersättningen består av en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring.

Grundförsäkring
Grundförsäkringens storlek är 320 kronor per dag. Grundersättning får den som fyllt minst 20 år och som inte är med i en a-kassa, eller som är med i a-kassa men som inte har uppfyllt villkoren för att få en ersättning som är baserad på inkomsten.

Du måste dessutom normalt ha jobbat en viss tid. 2007 skärptes detta arbetsvillkor. Du måste nu ha jobbat minst 80 timmar per månad i sex månader under en tolvmånadersperiod innan du blev arbetslös för att få ersättning, eller ha utfört motsvarande arbete. 2007 försvann möjligheten att få ersättning om du har studerat i stället för att arbeta före arbetslösheten.

Inkomstbortfallsersättning
2007 förändrades också ersättningsnivåer och regler för inkomstbortfallsersättningen. I dag uppgår ersättningen under de 200 första dagarnas arbetslöshet till 80 procent av den lön som faller bort. Maximibeloppet är 680 kronor per dag. Efter 200 dagar sänks ersättningen till 70 procent av den tidigare lönen, dock max 680 kronor.

Dagar med olika typer av aktivitetsstöd räknas från 2007 med i ersättningsperioden. Ersättningsperioden är som längst 300 dagar, eller 450 dagar om du har barn under 18 år. Därefter ska du i stället beredas plats i en jobb- och utvecklingsgaranti där ersättningen är 65 procent av tidigare lön.

Jobb- och utvecklingsgarantin är som längst ytterligare 450 dagar. Under denna tid ska du få hjälp med att söka jobb och få arbetspraktik och arbetsträning hos de arbetsgivare som knyts till projekten. Har du ännu inte fått jobb när de 450 dagarna är slut ska du enligt lagtexten anvisas en varaktig samhällsnyttig sysselsättning. För att få en inkomstbaserad a-kasseersättning måste du ha varit medlem i a-kassa i minst tolv månader.

Arbetsvillkoret gäller även för inkomstbaserad a-kasseersättning. Du måste alltså ha jobbat minst 80 timmar per månad i sex månader under en tolvmånadersperiod innan du blev arbetslös, eller ha utfört motsvarande arbete. Om du blir sjuk under arbetslösheten kan du inte få högre sjukpenning än 486 kronor, vilket är fem sjundedelar av den maximala a-kasseersättningen.
Ersättningen betalas ut via arbetslöshetskassorna. För att bli medlem i en a-kassa måste du under en sammanhängande period av fem
veckor ha förvärvsarbetat i minst fyra veckor och under dessa veckor ha jobbat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka. Dessutom måste du fortfarande arbeta i minst denna omfattning.

Ersättning betalas inte ut under de första fem dagarnas arbetslöshet. Regeringen vill förlänga denna karenstid till sju dagar från den 1 juli 2008. Rätten att få a-kassa för deltidsarbetslösa begränsas från 2008 till 75 dagar. Från den 1 juli 2008 vill regeringen ersätta den avgift varje medlem betalar till a-kassan med en arbetslöshetsavgift som gör att anställda i branscher med högre arbetslöshet får betala en högre avgift.

A-kassorna är knutna till fackförbunden och företagarorganisationer och förvaltas av dem. En kompletterande a-kassa finns för en del egenföretagare och för övriga som står utanför andra a-kassor.

FAKTA: Pension
Sedan 1999 har stegvis ett nytt system för ålderspension införts i Sverige.

Du som är född 1937 eller tidigare får din pension i form av tilläggspension och garantipension. Du som är född åren 1938 – 1953 får en del av din pension som tilläggspension som är baserad på det gamla systemet samt en del enligt det nya systemet med inkomstpension, premiepension och garantipension.

Du som är född 1954 eller senare­ får din pension helt enligt det nya systemet. Tillsammans med resterna av det gamla pensionssystemet består dagens­ pension alltså av fyra delar:

Tilläggspension
Utgår endast för den tid då det gamla systemet gällde och består av en omräkning av de gamla begreppen folkpension och ATP. Denna del blir aldrig mindre än den skulle ha blivit enligt det gamla systemet med ATP och folkpension.

Garantipension
Garantipension är ett grundskydd för dem som har haft låga inkomster. Den bekostas av skattemedel och betalas ut från det att man fyller 65 år. Garantipensionen räknas av mot inkomstpensionen och upphör helt om inkomstpensionen kommer över en viss nivå.

Inkomstpension
Tillhör det nya pensionssystemet och bekostas av en pensionsavgift som tas ut på alla inkomster. Pensionsavgiften är 16 procent av inkomsterna och tas ut som arbetsgivaravgift och egenavgift. Dessa 16 procent går till inkomstpensionen för dem som nu är pensionärer.
Vad du själv får i inkomstpension den dagen du går i pension beror dels på hur mycket du betalat in till pensionssystemet under den tid du arbetat men också på hur det går för Sveriges ekonomi och hur mycket de som då arbetar kan jobba ihop.

Premiepension
Tillhör också det nya systemet och baseras på 2,5 procent av inkomsten. Denna del kan du sätta in på en fond hos någon svensk eller utländsk kapitalförvaltare eller hos statliga Sjunde AP-fonden. Den som inte väljer får premiepensionen förvaltad av Sjunde AP-fonden. Stor­leken på premiepensionen beror på hur fonderna utvecklas. Pension kan tas ut från 61 år (gäller dock ej garanti­pension). Pensionen från 65 år blir då lägre. Den som skjuter upp pensionsåldern får i stället en högre pension.

FAKTA: Dödssfall
Omställningspension
Om din make, maka eller sambo dör kan du enligt lag få omställningspension under tolv månader. Om du har barn under 18 år får du därefter förlängd omställningspension i ytterligare tolv månader. Om du har barn under tolv år får du denna förlängda omställningspension till dess det yngsta barnet fyller tolv år.  Storleken baseras på den avlidnes rätt till pension.

Barnpension
Efterlevande barn kan få barnpension fram till sin 18-årsdag och i vissa fall upp till 20-årsdagen. Beloppet beror på antalet syskon och den avlidnes rätt till pension. Ett efterlevande barn har dock alltid rätt till minst 40 procent av ett basbelopp per år (i år 15.880 kronor). Om båda föräldrarna dör är minimibeloppet det dubbla.

Änkepension
De kvarvarande bestämmelserna om änkepension samordnas nu med lagen om efterlevandepension. Ett grundkrav är att kvinnan måste ha varit gift med den avlidne före 1990. Som grund för änkepension räknas dels mannens pensionspoäng, dels hur gammal änkan är.

Särskild efterlevandepension
Avskaffades den 1 januari 2003 men finns kvar för tidigare fall med vissa omställningsregler.

AVTALSFÖRSÄKRINGAR (Gäller för alla som omfattas av kollektivavtal):

PRIVAT ANSTÄLLDA
Följande gäller inom avtalsområdet LO-Svenskt Näringsliv:

FAKTA: Sjukdom
AGS, Avtalsgruppsjukförsäkring, ger följande skydd vid sjukdom:

Du får en extra ersättning under den tid du får sjukpenning på 12,5 procent av sjukpenningen. Det motsvarar 10 procent av lönen. Sjukpenning plus AGS-ersättning ger efter den 14:e sjukdagen alltså 90 procent av lönen upp till en årslön på 7,5 basbelopp (302.250 kronor år 2007, 307.500 kronor år 2008).

AGS-dagsersättning ges som längst till och med den 360:e sjukdagen. Om du får sjukersättning eller aktivitetsersättning ger AGS varje månad en extra ersättning. Full månadsersättning motsvarar oftast mellan 14 och 16 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SIG) upp till en SGI på 276.750 kronor.

Villkor för AGS
Du måste ha varit anställd under minst 90 dagar för att omfattas av AGS. Du är försäkrad genom AGS även i 720 dagar efter att du slutat din anställning. En förutsättning är att du har en fastställd sjukpenninggrundande inkomst. Blir du sjuk under denna efterskyddstid förlängs efterskyddet med lika många dagar som du har varit sjuk.

Efterskyddet upphör om du inte står till arbetsmarknadens förfogande eller tar ett jobb längre än 180 dagar hos en arbetsgivare som inte har något avtal om AGS.

FAKTA: Arbetslöshet
De avtalade förmånerna vid arbetslöshet gäller bara om du har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Förmånerna är dels ett omställningsstöd, dels en försäkring om avgångs­bidrag (AGB).

O
mställningsstöd
Innebär att du som blir uppsagd har möjlighet att få individuellt anpassat stöd för att söka nytt jobb eller omskola dig, starta eget eller liknande. De anpassade stöden får kosta 22.000 kronor per anställd. Vanligtvis är det arbetsgivaren och det lokala facket som ansöker om omställningsstöd.

För att få omställningsstöd måste du under minst ett år ha haft en genomsnittlig arbetstid på minst 16 timmar.

AGB, Försäkring om avgångsbidrag
AGB är en engångsersättning som kan ges när någon sägs upp på grund av arbetsbrist. Den ska inte blandas ihop med a-kassa och annan ersättning som utgår för att klara livsuppehället efter att man har förlorat jobbet. De viktigaste bitarna i AGB-försäkringen är följande:

  • Försäkringen gäller vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.
  • För att få AGB-ersättning måste man vara minst 40 år och ha arbetat i minst 50 månader under en sammanhängande femårsperiod hos AGB-anslutna arbetsgivare.
  • Den anställde får lägga ihop anställningstider hos flera AGB-anslutna arbetsgivare för att komma upp i dessa 50 månader under fem år. Även visstidsanställningar räknas in.
  • Helt AGB är ett engångsbelopp som varierar mellan 26.000 kronor och 38.100 kronor. Hur mycket du får beror på din ålder. För dig som är deltidsanställd blir beloppet lägre.
  • Du har i princip inte rätt till AGB om du får nytt jobb inom samma koncern inom tre månader, om du erbjuds följa med till nya ägare av företaget eller om du får sjukersättning från försäkringskassan när anställningen upphör.

Den partsammansatta AGB-nämnden kan dock göra en annan bedömning om när det ändå är rimligt att ge AGB-ersättning. Denna möjlighet har förstärkts från 2007. Från 2007 har det också blivit möjligt att den som får ersättning från företaget i form av pension eller avgångsvederlag även kan få ut AGB-ersättning.

FAKTA: Arbetsskada
TFA, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, ger följande skydd vid arbetsskada:

Olycksfall i arbetet
TFA ger ersättning om olyckan gjort att du inte kunnat arbeta på minst 15 dagar eller om olyckan orsakat bestående invaliditet. Men även vid kortare sjukskrivning kan du få ersättning för utlägg för sjukvård och skadade glasögon, hörapparat och liknande. Skadan måste då ha gjort att du tvingats uppsöka läkare.

Självrisken uppgår till 500 kronor och belopp under 100 kronor betalas inte ut, vilket i praktiken betyder att kostnader under 600 kronor inte ersätts.

För olycksfall som ger längre sjukskrivning än 14 dagar får du också full TFA-ersättning för karens­dagen. Du får också full ersättning för inkomster över sjukpenningtaket (7,5 basbelopp). I övrigt får du 20 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten under hela sjuklöne- och sjukpenningperioden. Det innebär i slutänden att du under hela perioden får så gott som hela ditt inkomstbortfall ersatt.

Blir du borta i minst 31 dagar kan du dessutom få ersättning för sveda och värk, alltså extra ersättning för det lidande och det obehag som olyckan förde med sig under den akuta sjuktiden. Ersättningen betalas ut som en klumpsumma i efterskott. Olycksfall under tjänsteresa räknas som olycksfall i arbetet.

Färdolycksfall
För färdolycksfall till och från arbetet kan man bara få ersättning för de sjukvårdskostnader man haft samt för sveda och värk. TFA ger alltså ingen ersättning för inkomstförlust vid färdolycksfall.

Om du har skadat dig i en trafikolycka till eller från arbetet där ett trafikförsäkrat fordon varit inblandat (alltså inte om två cyklar har krockat) gäller dock inte TFA utan trafikskadelagen. Den som orsakat olyckan får ersätta dig genom sitt försäkringsbolag.

Arbetssjukdom
För att en arbetssjukdom ska ge ersättning från TFA måste den finnas kvar under minst 180 dagar efter det att man först upptäckte den. Den måste också ha bedömts som en arbetssjukdom av försäkringskassan. Afa Försäkring, det partssammansatta bolag som administrerar avtalsförsäkringar, bedömer dock själv vissa hörselskador, vibrationsskador, kemikalieskador, sjukdomar i andningsorganen och andra sjukdomar som finns upptagna på en lista från FN:s arbetslivsorgan ILO.

Om din skada godkänns som arbetssjukdom kan du efter 180 dagar få ersättning för de utlägg du haft för läkarbesök, sjukvård, hemhjälp med mera. Efter en vållandeprövning av en arbetssjukdom kan du också få ersättning för förlorad arbetsförtjänst, sveda och värk och även slippa självrisken på 500 kronor och lägsta beloppsgräns på 100 kronor.

För sveda och värk kan du då få ersättning från första sjukskrivningsdagen. En vållandeprövning innebär att en särskild nämnd, Vållandenämnden, avgör om det är arbetsgivaren som av oaktsamhet har vållat arbetssjukdomen. Vållandeprövningen finns numer bara kvar för arbetssjukdomar.

Rehabilitering vid arbetsskada
Om arbetsskadan leder till rehabilitering kan du få viss ersättning för rehabilitering, till exempel för kurslitteratur vid omskolning.

Invaliditet vid arbetsskada
Om arbetsskadan leder till invaliditet kan du i vissa inkomstlägen få ersättning för inkomstförlust som inte regleras av lagstadgad livränta. Som ett engångsbelopp kan du få ersättning för det fysiska och psykiska lidande som blir bestående. Som ersättning för framtida kostnader kan du också få antingen livränta eller ett engångsbelopp.

Dödsfall vid arbetsskada
Om arbetsskadan leder till dödsfall kan efterlevande via TFA få ersättning i form av skadestånd som ska täcka kostnader för begravning.

De kan också få ersättning för förlust av underhåll. Ersättningen betalas dock bara ut i den mån det inte täcks av lagstadgad ersättning eller av Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL). Närstående kan också få skadestånd för psykiskt lidande.

Villkor för TFA

TFA gäller från första arbetsdagen och så länge du är anställd. För sjukdomar som visar sig först efter att du har avslutat din anställning finns ett efterskydd. Normalt sträcker det sig till dess du fyllt 65 år, men i vissa fall av cancer är gränsen 70 år.

FAKTA: Dödsfall
TGL, Tjänstegrupplivförsäkringen, ger skydd vid dödsfall. Ersättningen betalas i form av grundbelopp, barnbelopp och begravningshjälp.

Grundbelopp
Kan variera mellan 20.150 kronor och 241.800 kronor beroende på den avlidnes ålder, arbetstid per vecka och vilka som är efterlevande. Förmånstagare till grundbelopp är make/maka eller sambo och/eller barn.

Det högsta beloppet, 238.200 kronor, betalas ut om den avlidne var under 55 år. Om det finns barn hemma som är under 17 år utgår högsta beloppet även vid dödsfall över 55 års ålder, dock högst 65 års ålder.  Den avlidne måste ha jobbat minst 16 timmar i veckan i båda fallen. I övrigt minskas beloppet beroende på levnadsår, antal minderåriga barn och arbetstid.

Barnbelopp 
Är på mellan 20.150 och 80.600 kronor och beror på barnets ålder och den försäkrades arbetstid per vecka. Barn och i vissa fall den avlidnes egna syskon upp till och med 20 år kan få ersättning.

Begravningshjälp
Är 0,5 basbelopp (20.150 kronor). Om du har en TGL-försäkring, och om din make/maka eller sambo dör, kan du få ut begravningshjälp och ett barnbelopp på 40 300 kronor för varje barn under 17 år på din TGL-försäkring, även om din maka/make eller sambo inte hade någon egen TGL-försäkring. Ersättningarna ges i form av ett engångsbelopp.

Villkor för TGL
Du måste jobba minst 16 timmar i veckan för att dina efterlevande ska få helt grundbelopp och helt barnbelopp. Om din anställning omfattar 8-15 timmar per vecka halveras ersättningen för grundbelopp och barnbelopp. Om du inte har någon make/maka eller sambo utan som närmast anhörig efterlämnar barn över 20 år ges bara hälften av grundbeloppet, dock lägst 20.150 kronor.

Om din anställning omfattar mindre än åtta timmar per vecka gäller försäkringen bara för begravningshjälp, och bara om dödsfallet inträffar under dag då du arbetar. Försäkringen gäller från den dag du börjar jobba och i 180 dagar efter att du slutat din anställning, under villkor att du jobbat i minst sex månader (180 dagar).

För kortare anställningar gäller efterskyddet lika länge som anställningen. Om du blir arbetslös eller är föräldraledig gäller efterskyddet i maximalt två år. Tio LO-förbund har en kompletterande TGL-försäkring inbakad bland medlemsförsäkringarna. Denna kompletterande försäkring utökar efterskyddet till dess man fyllt 65 år. Dessa förbund är Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Grafiska, IF Metall, Livs, Målarna, Pappers, Seko samt Skogs- och träfacket.

Om du är medlem i något annat förbund kan du själv förlänga efterskyddet med en extra försäkring där premien för 2007 är 257 kronor. Efterskyddet kan förlängas fram till 65 års ålder.

FAKTA: Pension
Det finns två avtalsförsäkringar för ålderspension, det tidigare STP-systemet och det nuvarande Avtalspension Saf-LO.

Hur din pension påverkas beror på när du är född.

  • Födda 1931 eller tidigare följer STP-systemet.
  • Födda 1968 eller senare följer Avtalspension Saf-LO.
  • Födda 1932–1967 följer både det gamla och det nya systemet enligt särskilda övergångsregler.

STP-systemet
Var förmånsbestämt och ger vid full STP cirka tio procent av den bruttolön du hade de sista åren före pension.

Avtalspension Saf-LO
Är ett avgiftsbestämt pensionssystem. Det betyder att avgiften, premien, i stället för förmånen är avtalad och bestämd på förhand.
2007 är premien 3,5 procent av din pensionsgrundande lön. 2007 kom parterna överens om att successivt höja premien för att 2012 vara 4,5, vilket är lika hög som tjänstemännens pensionspremie. Premieinbetalningar för inkomster över 7,5 basbelopp ska under samma period gradvis höjas till 30 procent.

Till och med 2007 betalar arbetsgivaren in din premie från det att du fyller 21 år. Från den 1 januari 2008 gäller i stället från 25 år.
Hur stor pensionen i slutänden blir beror på premiens storlek, hur många år den betalats in och hur pengarna har förvaltats. Du får själv välja förvaltare, det vill säga vilket försäkringsbolag som ska ta hand om dina pengar tills du går i pension. Du får också välja vilket slags fond du vill att pengarna ska placeras i. Den enda begränsningen är att du måste välja förvaltare från den lista som parterna har kommit överens om.

Från 2007 tillämpar parterna upphandling för att få förvaltarna att erbjuda attraktiva valalternativ, bland annat ska alternativen ha låga avgifter. Upphandlingen gäller alla försäkringsbolag, även vilket försäkringsbolag som ska få förvalta pensionspengarna för dem som inte gör något val alls.

Du kan alltid göra ett nytt val och låta dina framtida pensionspengar gå in i ett annat försäkringsbolag. Mellan 2004 och 2007 var det också möjligt att flytta redan insatta pensionspengar mellan de valbara alternativen. Denna flytträtt stoppades i februari 2007 av regeringen. Regeringen har dock lovat att den ska återinföras, troligen den 1 april 2008.

Avtalspension Saf-LO betalas normalt ut från 65 års ålder men du kan välja att ta ut den senare eller tidigare, dock tidigast från 55 års ålder. Tar du ut pensionen tidigare blir summan du får ut varje månad lägre och om du tar ut pensionen senare blir månadssumman högre. Pensionen är livsvarig men du kan också välja att ta ut hela summan under en kortare tid.

Tilläggsval Avtalspension Saf-LO
Du kan göra följande tillval:

  • Återbetalningsskydd vid dödsfall. Det innebär att pensionen betalas ut till dina efter­levande om du skulle dö innan du går i pension. Hela den intjänade pensionen betalas då normalt ut under fem års tid, men har du redan börjat ta ut din pension til
    lfaller pensionen i stället dina efterlevande under maximalt 20 år. Det här ger en extra trygghet för anhöriga, men minskar din egen pension, alltså bör du inte ha återbetalningsskydd om du är ensamstående utan familj.
  • Familjeskydd. Kostar 494 eller 988 kronor om året. För den lägre summan får man en tilläggsförsäkring som ger ett förhöjt basbelopp (41.100 kronor år 2007, 41.800 kronor år 2008) per år i fem år om den försäkrade dör. Den högre summan ger två förhöjda basbelopp (82.200 kronor år 2007, 43.600 kronor år 2008) per år under fem års tid. Försäkringen gäller till och med det år du fyller 65 år. Eftersom avgiften varje år dras från den pensionspremie som betalas in så gör även familjeskyddet att den pension du slutligen får blir lägre än utan familjeskydd.

Premiebefrielseförsäkring
Om du blir sjuk längre än 14 dagar innan du går i pension, och alltså varken har lön eller sjuklön som pensionspremien för avtalspensionen kan grundas på, så betalas premien i stället genom en premiebefrielseförsäkring. Denna försäkring gäller också under maximalt elva månader om du tar ut föräldraledighet. Kom ihåg att du då själv måste ansöka hos Afa Försäkring för att få ersättning från premiebefrielseförsäkringen.

Premiebefrielseförsäkringen träder också in för den som har livränta för arbetsskada. Det finns också ett efterskydd för sjukdom som innebär att premien fortsätter att betalas om du blir sjuk inom 90 dagar efter att du har slutat på ett jobb och alltså inte hunnit få en ny inkomst som premien kan grundas på.

KOOPERATIVT ANSTÄLLDA

De flesta inom Konsum och annan kooperation omfattas av avtalen med KFO, Kooperationens förhandlingsorganisation.

FAKTA: Sjukdom & arbetsskada och arbetslöshet
Avtalen om sjukförsäkring (AGS) och arbetsskada (TFA) är desamma som för privatanställda.

FAKTA: Arbetslöshet
Avtalet om avgångsbidrag (AGB) är desamma som för privat anställda (se ovan). Därutöver finns två omställningsavtal.

Det ena, kallat omställningsstöd, gäller bara för grupper utanför KFO-Handels avtalsområde. Det ger inga pengar utan individuellt stöd för att hitta nya jobb, starta eget eller liknande. De allra flesta inom kooperationen följer i stället det tidigare KFO-Handels trygghetsavtal som har en liknande utformning.

FAKTA: Dödsfall
De kooperativt anställda har samma skydd som de privatanställdas grupplivförsäkring TGL (den kallas AGL inom kooperationen).
Som kooperativt anställd har du dessutom ett extra efterlevandeskydd kallat KAP-familjeskydd för dödsfall före 65 år. (Se nedan).

FAKTA: Pension
Avtalspensionen för kooperativt anställda, KAP, är snarlik den privata sidans Avtalspension Saf-LO. Den premie som avsätts till avtals­pensionen kommer, liksom på den privata sidan, att höjas under de fem kommande åren från 3,5 till 4,5 procent av lönesumman. Pensionspremien förvaltas av KP Pension & Försäkringar. Vill du ha pengarna placerade i en fondförsäkring kan du själv välja fond hos någon av de förvaltare som KP samarbetar med. Det finns ett 50-tal fonder att välja mellan. Om du inte väljer någon fond placeras pengarna i en traditionell försäkring hos KP.

Hösten 2007 förhandlar parterna om man likt den privata sidan också ska genomföra en ny upphandling av alla valbara fonder.
Och på samma sätt som för de privatanställda finns också för kooperationen ett äldre pensionssystem (STPK-systemet) som håller på att avvecklas. Helt avvecklat är det först när de som är födda 1968 går i pension.

KAP-familjeskydd
I avtalspensionen KAP ingår också KAP-familjeskydd.  Det är på två förhöjda basbelopp (82 200 kronor år 2007, 83 600 kronor år 2008) per år och betalas ut till efterlevande månadsvis i högst fem år om den försäkrade jobbar minst 832 timmar per år viket motsvarar 16 timmar i veckan och dör före 65 års ålder. För ett liknande skydd får privat anställda betala extra.

Premiebefrielseförsäkring
Om du är barnledig eller sjuk längre tid än 14 dagar kan du få din pensionspremie till KAP betalad enligt samma regler som för privat anställda (se ovan). För kooperativt anställda gäller dessutom att även anställda som sägs upp på grund av arbetsbrist kan få sin premie betalad för en viss tid genom en engångssumma. En särskild nämnd, KFF-nämnden med representanter från LO och KFO, bestämmer varje år hur många månader som engångssumman ska täcka. För 2007 gäller tolv månaders pensionspremie. Villkoret är att du före uppsägningen har jobbat minst 36 månader under de senaste fem åren i företag där du tjänat in rätt till KAP. De kooperativt anställda är den enda avtalsgrupp där arbetsgivaren förbinder sig att betala premier till avtalspension även efter att man blivit uppsagd.

ANSTÄLLDA INOM KOMMUNER OCH LANDSTING

FAKTA: Sjukdom
Anställda inom kommuner, kommunala bolag, landsting och kyrka får ofta sjuklön från arbetsgivaren i 90 dagar. Sjuklönen ger tio procent av lönen utöver sjukpenningen. Först när sjuklönen upphör träder Avtalsgruppsjukförsäkringen för kommun- och landstingsanställda (AGS-KL) in och ger tio procent av lönen fram till och med 360:e dagen i sjukperioden.

Många av de privat anställda  kommunalarna följer avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) vid sjukdom, till exempel på före detta Lantarbetareförbundets områden, sotarna och i mindre trafikbolag. Ersättningen betalas ut från dag 15 till dag 360 i sjukperioden och motsvarar tio procent av lönen.

Andra i denna grupp, till exempel anställda inom privatvården, följer i stället tjänstemännens ITP-avtal där det inte ingår någon AGS-försäkring.

FAKTA: Arbetsskadeförsäkringen
TFA-KL fungerar som för privatanställda LO-medlemmar.

Ett undantag är att du kan få extra ersättning vid sjukfrånvaro i minst åtta dagar om orsa
ken är hot eller våld på jobbet. Även brandmän som skadar sig under utryckning kan få extra ersättning.

FAKTA: Dödsfall
Tjänstegrupplivförsäkringen TGL-KL följer nästan helt den försäkring, TGL, som gäller för privat anställda. TGL-KL gäller dock till 67 år (65 år för privat anställda)

FAKTA: Arbetslöshet
Arbetslöshetsförsäkringen AGF-KL motsvarar de privatanställdas AGB och ger ersättning om verksamheten minskar eller läggs ned.

Förhandlingar pågår dock om ett nytt omställningsavtal. Till dess gäller följande:

Ersättning kan ges som engångsbelopp som motsvarar en tredjedel av din månadslön omedelbart innan du blev arbetslös multiplicerat med varje år du varit anställd. Maxgränsen är dock sex sådana tredjedels månadslöner.

Ersättning kan också ges som periodisk ersättning som fyller på a-kasseersättningen upp till ett belopp som motsvarar din ålderspension minus tio procent. Dessa tio procent dras dock inte om det var mindre än fem år kvar till pension när du sades upp och du då hade jobbat i minst 20 år hos arbetsgivaren.

För att få periodisk ersättning måste du ha fyllt 45 år. Du måste också ha varit anställd en viss tid. Denna tid minskar med stigande ålder. Om du är 45 år måste du ha varit anställd i 17,5 år. Om du är 60 år måste du ha varit anställd i tio år.

För kyrkligt anställda finns i stället för AGF-KL en avgångsersättning som tillsammans med a-kasseersättningen motsvarar 80 procent av den tidigare lönen i högst tre eller i vissa fall fem år.

Omställningsförsäkring
De privat anställdas omställningsförsäkring gäller också för en del av Kommunals medlemmar, nämligen de som omfattas av Avtalspension Saf-LO. För kyrkligt anställda gäller ett nytt omställningsavtal från den 1 januari 2006. Som för övriga omställningsavtal innebär det ingen ersättning i pengar utan ges i form av stödåtgärder för att så snabbt som möjligt komma tillbaka i arbete. Villkoret är att du sägs upp på grund av arbetsbrist. För kommunalt anställda pågår förhandlingar om ett nytt omställningsavtal.

FAKTA: Pension
Det finns flera avtal för Kommunals medlemmar, be-roende på var man arbetar.

Anställda inom kommun och landsting
Här finns de flesta av Kommunals medlemmar. Från 2006 gäller pensionsavtalet KAP-KL som ska ersätta flera av de tidigare pensionsavtalen.

För varje anställd över 21 år betalar arbetsgivaren en pensionspremie som successivt ska höjas för att år 2010 vara uppe i 4,5 procent av lönen för alla som är födda 1947 och senare.

För anställda födda 1946 och tidigare gäller dock de procentsatser som fanns i de ursprungliga pensionsavtalen. Den anställde får själv välja förvaltare av pensionspremien.

I KAP-KL ingår en efterlevandepension som för efterlevande vuxen normalt räknas på 15 procent av pensionsunderlaget och för efterlevande barn på tio procent av pensionsunderlaget.  För efterlevande vuxen betalas pensionen ut i fem år och för barnen normalt till dess de fyller 18 år
.
Pensionen betalas normalt ut från 65 års ålder men med arbetsgivarens godkännande går det att ta ut deltidspension tidigare. Sjukdom, olycksfall eller arbetsskada ska inte påverka pensionen. Inte heller ledighet för vård av barn eller facklig ledighet.

Kyrkligt anställda
Kyrkligt anställda följer det nya pensionsavtalet KAP-KL Svenska kyrkan sedan 2007. Avtalet är i huvudsak detsamma som de kommunalt anställdas pensionsavtal KAP-KL (Se ovan). Den största skillnaden är att premien placeras av Svenska kyrkans pensionskassa. Den anställde får alltså inte själv bestämma var premieavgiften ska placeras.

Privat anställda
Dessa följer i de flesta fall Avtalspension Saf-LO (se ovan, avtalsförsäkringar för privat anställda).
Övriga privatanställda följer främst tjänstemännens tilläggspension ITP, som i dag finns i en gammal och en ny variant, beroende på om man är född före eller efter 1978. Se vidare Statligt anställda, Pensioner, Grupp 3.

Anställda i kommunala bolag
De flesta av dessa följer pensionsavtalet PA-KFS, vilket är ett förmånsbestämt system, snarlikt tjänstemännens gamla ITP-avtal.
Ett nytt pensionsavtal för anställda i kommunala bolag håller dock på att förhandlas fram mellan Kommunal och arbetsgivarorganisationen KFS.

Till dess det är klart gäller följande: PA-KFS ger tio procent av tidigare lön. Därutöver avsätts från 28 års ålder 1,5 procent av den enskildes lön i kompletterande pension. Varje försäkrad får själv välja förvaltare för denna del.

STATLIGT ANSTÄLLDA OCH ÖVRIGA SEKO-ANSLUTNA
Stora delar av statens verksamhet har privatiserats eller bolagiserats. Det avspeglas också i de många olika avtalsförsäkringar som gäller.

I dag organiserar Seko både statligt anställda, anställda i verksamheter som tidigare varit statliga och anställda inom till exempel kommunala elbolag, tunnelbanan, annan spårbunden kollektivtrafik samt sjöfartstrafiken.

Avtalsmässigt finns fyra huvudgrupper för avtalsförsäkringarna:
Grupp 1: Har samma avtalsförsäkringar som privat anställda.
Grupp 2: Har statliga avtalsförsäkringar.
Grupp 3: Har en kombination av statliga försäkringar och försäkringar för privatanställda tjänstemän.
Grupp 4: Är kommunalt anställda.

FAKTA: Sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall

Grupp 1
Följer helt avtalsvillkoren för privat anställda i denna bilaga. Här finns till exempel anställda inom Karlskronavarvet, sjöfarten, hos städentreprenörer och bemanningsföretag samt privatanställda vägarbetare.

Grupp 2
Har avtal som liknar den privata sidans avtal även om det finns vissa skillnader. Ersättningarna är som helhet n&ar
ing;got mer förmånliga.

Sjuklöneavtalet ger dock bara ersättning till den 90:e dagen mot den 360:e dagen för de privat anställda. Ersättningen är tio procent av lönen som betalas ut som komplement till den lagstadgade sjukpenningen. I övrigt är ersättningarna snarlika den privata sidans.

Vid arbetsskada gäller Personskadeavtalet (PSA), vid arbetslöshet gäller ett trygghetsavtal och vid dödsfall kan ersättning utgå från försäkringen TGL-S. Vid sjukersättning eller aktivitetsersättning kan pensionsavtalet ge sjukpension (se nedan). I grupp 2 finns bland annat anställda på statliga myndigheter, Banverket, Vägverket, Försvarsmakten, Luftfartsverket och inom kriminalvården.

Grupp 3
Den mest svåröverskådliga gruppen med många olika försäkringslösningar, ofta till följd av att statliga arbetstillfällen har privatiserats.

Vid sjukdom gäller motsvarande villkor som för statligt anställda eller villkor för privat anställda tjänstemän eller en kombination av dessa två.

Vid arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall gäller i huvudsak samma försäkringar som för privatanställda tjänstemän.
Här finns anställda inom Vattenfallkoncernen, Posten, telekombranschen, SJ AB, Green Cargo, Trafficare med flera.

Grupp 4
Har trygghets- och omställningsförsäkringar som oftast är bättre än för de privatanställda och snarlika dem för Kommunals medlemmar. Här finns anställda inom kommunala bolag.

FAKTA: Pension
Grupp 1
Följer Avtalspension Saf-LO för de privat anställda.

Grupp 2
Liksom i det allmänna pensionssystemet har pensionen ändrats för statligt anställda från förmånsbestämt till avgiftsbestämt. Det har givit två olika pensionssystem som kommer att gälla sida vid sida i ytterligare några år.

  • Födda 1942 eller tidigare följer det gamla avtalet PA-91.
  • Födda 1943 eller senare följer det nya pensionsavtalet PA 03.

Pensionsavtal PA-91: Detta avtal ger dels ett förmånsbestämt belopp på tio procent av pensionsgrundande lön (genomsnittslönen de sista fem åren före pension), dels en kompletterande avgiftsbaserad del, kallad Kåpan, baserad på 1,7 procent av den enskildes lön.

Om den förmånsbestämda pensionen tas ut tidigare eller senare än vid 65 års ålder ökar respektive minskar summan du får ut. Vid aktivitetsersättning eller sjukersättning utgår sjukpension på 21 procent för inkomster under 7,5 basbelopp. För inkomstintervallen 7,5–20 basbelopp är sjukpensionen 81 procent och för intervallet 20–30 basbelopp är sjukpensionen 40,5 procent. Sjukpensionen utbetalas med samma omfattning som aktivitets- eller sjukersättning.

Avtalet innehåller också ett efterlevandeskydd. Pensionsavtal PA 03: Detta avtal grundas på en avgiftsbaserad premie upp till 30 basbelopp. För dem som är födda 1943–1972 kompletteras premien med en förmånsbestämd del som successivt sjunker för att vara helt borttagen för dem som är födda 1973 eller senare.

Individuell ålderspension tjänar du in från 23 års ålder. Den motsvarar 2,3 procent i premieavgift, pengar som du själv får bestämma förvaltare för. I de fall du inte väljer förvaltas pengarna av Kåpan Pensioner Försäkringsförening. Kompletterande ålderspension: Från 28 år tjänar du också in en kompletterande ålderspension, Kåpan, som motsvarar 2,0 procent av lönen. Kåpan är en traditionell pensionsförsäkring med en garanterad ränta och förvaltas av Kåpan Pensioner Försäkringsförening.
Premien till individuell ålderspension och Kåpan betalas in även vid sjukdom, delpension och vid föräldraledighet upp till 18 månader.

Avtalet innehåller motsvarande sjukpensionsförmåner som PA-91 och ett efterlevandeskydd. För statligt anställda finns även ett delpensionsavtal som ger möjlighet att gå ned i arbetstid efter det att man fyllt 61 år. Arbetstiden kan minskas med upp till hälften av en heltid och ersättningen motsvarar 60 procent av inkomstbortfallet.

Grupp 3
Här finns flera olika varianter av pensionsavtal där många är snarlika tjänstemännens avtalade ITP-planer som finns i en ny och en gammal variant. Är du född 1978 eller tidigare följer du den gamla planen. Pensionsavtalet ger dig då dels ett förmånsbaserat belopp på tio procent av pensionsgrundande lön (65 procent för årslön över 7,5 basbelopp som ger 25.188 kronor per månad år 2007, 25.625 kronor per månad år 2008), dels en avgiftsbaserad kompletterande premiedel baserad på 2,0 procent av lönen.

I pensionsavtalen ingår också en sjukpension som kan se lite olika ut beroende på avtal. Är du född 1979 eller senare följer du den nya ITP-planen. En premie på 4,5 procent av lönesumman (30 procent på belopp över 7,5 basbelopp) avsätts till pensionen. Arbetsgivaren betalar in premien från det år man fyller 25 år. Den anställde väljer själv förvaltare av den intjänade pensionen. Ett efterlevandeskydd ingår också i de olika avtalen.

Grupp 4
Medlemmar i den här gruppen kan omfattas av pensionsavtalet för kommunala bolag (PA-KFS), vilket är snarlikt tjänstemännens avtalspension eller det kommunala pensionsavtalet KAP-KL. Läs mer under rubriken Anställda inom kommuner och landsting.

MEDLEMSFÖRSÄKRINGAR:

För arbetsplatser där fackförbund, avdelningar eller klubbar har slutit egna försäkringsavtal

Dessa försäkringar gäller alla arbetsplatser där fackförbund, avdelningar eller klubbar har slutit egna försäkringsavtal för sina medlemmar. Det är dock inte alla fackförbund som låter dessa försäkringar ingå i det fackliga medlemskapet. Du kan själv oftast teckna dessa medlemsförsäkringar för din egen del genom facket.

Här är några av de vanligaste medlemsförsäkringarna:

FAKTA: Sjukdom och olyckor
Trygghetsförsäkring – fritidsskador TFF) är en medlemsförsäkring som kan ge ersättning för olycksfall under fritiden och ger som mest 25 basbelopp vid total medicinsk invaliditet och 25 basbelopp vid ekonomisk invaliditet (1.007.500 kronor år 200
7, 1.025.000 krono