Regeringens förslag om ”förlängd sjukpenning” ska få fler sjuka tillbaka till arbetslivet – men ger i själva verket incitament för förtidspension.

Det visar en enkel jämförelse av vad de flesta långtidssjuka får i plånboken om de efter ett års sjukskrivning får förlängd sjukpenning respektive går över till sjuk- eller aktivitetsersättning (som förut kallades förtidspension).

Förslaget om förlängd sjukpenning ingår i regeringens reformpaket för en ”välfungerande sjukförsäkring”, som presenterades i budgeten i dag, torsdag. Förslagen ska ge ”bättre drivkrafter för återgång i arbete”.

Reformen innebär främst att den sjukes arbetsförmåga ska prövas före vissa tidsgränser och att rehabilitering ska sättas in tidigare. Regeringen vill också införa en fast tidsgräns för rätten till sjukpenning vid tolv månader.

Aldrig mer än 75
Men om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt efter tolv månader ska en ny förmån kunna beviljas: förlängd sjukpenning, som kan utgå i upp till 18 månader. Den blir 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

I dag får de flesta anställda som är sjuka länge ett komplement till sjukpenningen, som de har rätt till enligt kollektivavtal. Regeringen vill därför införa en spärr, så att summan av förlängd sjukpenning och kollektivavtalad sjukersättning aldrig blir större än 75 procent av den sjukskrivnes lön. Allt för att ge den sjukskrivne ”drivkrafter” att börja jobba igen.

TCO:s ordförande Sture Nordh har för övrigt redan kritiserat regeringen för att den på så sätt griper in fackens och arbetsgivarnas avtal om sjukförmåner och sätter dem ur spel.

Förtidspension ger mer
Alternativet till förlängd sjukpenning för den som varit sjukskriven ett år är sjuk- och aktivitetsersättning, som utgör 64 procent av den sjukes tidigare inkomst. Men också vid sjuk- och aktivitetsersättning har de flesta anställda en kompletterande, kollektivavtalad ersättning – och den säger regeringen ingenting om i sin budgetproposition.

För en privatanställd arbetare som haft en lön på högst 25.187 kronor i månaden är det här tillägget 14 till 16,5 procent av lönen. Genom att söka sjuk- och aktivitetsersättning, och alltså lämna arbetslivet mer permanent, får arbetarna med andra ord omkring 80 procent av sin tidigare inkomst. I stället för de 75 procent som de får om de ansöker om förlängd sjukpenning.

Gäller de flesta
”Drivkrafterna” går därmed åt fel håll: bort från arbetslivet. Detta gäller alla de stora grupperna på arbetsmarknaden.

För kommunalt anställda är den kollektivavtalade ersättningen vid sjuk- och aktivitetsersättning den samma som för privatanställda arbetare.

För privattjänstemän med lön upp till 25.187 kronor i månaden blir summan av sjuk- och aktivitetsersättning och kollektivavtalad ersättning 79 procent.

För statligt anställda med lön upp till 25.187 kronor i månaden blir den sammanlagda ersättningen hela 85 procent. Skulle den statligt anställde ha högre lön, så är ersättningen 81 procent för lönedelar ovanför 25.187 kronor.

Läs också: artikeln "Neddragningar klarar satsningarna", 20/9 2007
Läs också: artikeln "Skärpta krav på rehab", 20/9 2007