Nyheter

Neddragningar klarar satsningarna

Finansiellt är regeringens budget väl avvägd och handlar mer om en omfördelning än expansiva satsningar.

De till vissa delar genomgripande förslagen i budgeten, som presenterades i dag, torsdag, är till stor del finansierade med neddragningar på andra håll.

Det ger en underfinansierad budget med omkring 3 miljarder kronor i år och med 4 miljarder kronor under 2009, en förhållandevis liten summa pengar.

Regeringen behåller också ett relativt stort överskott i de offentliga finanserna, och räknar med ett överskott på 2,8 procent under 2009.

Därmed bör det inte finnas någon större risk för överhettning i ekonomin med inflationsdrivande satsningar i en tid av högkonjunktur.

Tar från de…
Däremot är omfördelningen omfattande.

• Jobbavdraget kostar ytterligare 10.8 miljarder kronor och uppgår tillsammans med det första steget i jobbavdraget till 50 miljarder kronor, därmed uppfylls, enligt regeringen, löftet om en tusenlapp mer i månaden till de allra flesta som jobbar.

• Fastighetsskatten sänks, med en kraftig övervikt på en sänkning för dem med dyra villor i attraktiva områden, vilket för höginkomsttagare ger ett stort tillskott tillsammans med det tidigare förslaget att skrota förmögenhetsskatten.

Här tas pengarna
Men dessa skattesänkningar kompenseras med neddragningar, både inom arbetsmarknads- och sjukförsäkringen.

• Långtidssjukskrivna ska inte längre kunna få mer än 75 procent av lönen i sjukpenning plus avtalspension efter de första tolv månaderna. För dem vars avtalspension gör att de hamnar över 75 procent ska motsvarande summa dras av sjukpenningen.

• För deltidsarbetslösa sätts en bortre gräns på 75 dagar för arbetslöshetsersättning.

• A-kasseavgiften förändras. De som arbetar inom branscher med hög risk för arbetslöshet får betala en högre avgift.

• Karenstiden i arbetslöshetsförsäkringen förlängs från fem till sju dagar.

• Sjukpenningen sänks från den 1 januari 2008, genom att beräkningsgrunden för den sjukpenninggrundande inkomsten ändras.

• Till det kommer höjning av energiskatterna.

Ökade skillnader
Sammantaget blir det större ekonomiska skillnader mellan dem som har jobb och dem som är sjuka eller arbetslösa, eller arbetar i branscher med stora risker för arbetslöshet eller sjukdom.

Avsikten med denna politik är att öka utbudet av arbetskraft, enligt regeringen.

När skillnaden mellan att ha jobb och inte ha jobb ökar blir människor mer beredda att ta ett lägre betalt jobb i stället för att vara arbetslös eller sjuk.

Att utbudet av arbetskraft ökar skapar, enligt regeringen, 100.000 nya jobb. En första prognos från Konjunkturinstitutet räknar i stället med 80.000 nya jobb.

Fackliga varningar
De fackliga organisationerna varnar dock för en annan följd av förslagen: att lönerna pressas ned, främst för dem i mindre kvalificerade yrken.

Hotell- och restaurangfackets ordförande Ella Niia anser att regeringen nu öppet visar att syftet med sänkningen av a-kassan är att pressa ner lönerna.

Både TCO och LO varnar också för att arbetsmarknaden kommer att fungera sämre när anställda får svårare att klara sig om de blir av med sina jobb.

FAKTA: Så utvecklas Sveriges ekonomi
Prognosen är hämtad ur regeringens höstbudget. Alla siffror i tabellen är förändringen uttryckt i procent.