Höj sjukersättningen, ta bort karensdagen och acceptera att folk vågar sjukskriva sig oftare. Det är tankar som knappt går att uttala, skriver Göran Greider i Dala-Demokraten.

Tanken är helt enkelt att om folk sjukskriver sig när de känner sig ”krassliga” istället för att ta sig till jobbet, minskar risken för mycket allvarligare hälsoproblem som kan leda till långtidssjukskrivningar. Det borde låta intressant till och med för dem som bara ser sociala rättigheter som effektivitets- och budgetfrågor. Så varför skulle idén vara omöjlig att uttala?

Det är den förhoppningsvis inte, och det är kanske inte heller Göran Greiders egentliga poäng. Däremot framstår idén som konstig utifrån det rådande sättet att prata om välfärdspolitik.

Dags-att-ställa-krav-retorik
Under de senaste åren har utgångspunkten att det största problemet med socialförsäkringarna är ”fusket”, börjat framstå som självklar. Högerregeringen tycks faktiskt ha vunnit valet delvis med hjälp av sin populistiska dags-att-ställa-krav-retorik. Nu diskuterar dessutom ledande socialdemokrater, om man ska tro söndagens Dagens Nyheter, en strategi där partiet ska trycka hårdare än tidigare på plikter och krav i socialförsäkringspolitiken. Anledningen skulle vara just högeralliansens framgångar med en liknande strategi.

Det är bara att hoppas att den idén aldrig blir verklighet. Tänk bara på hur enormt impopulär Reinfeldt-regeringen är, trots att man både pratar om krav och inför dem på löpande band – senast genom hårdare sjukförsäkringsregler. Dessutom skulle en sådan strategi bara bekräfta en världsbild som är en stor del av problemet.

Orsaken till att kravretorik tycks ha funkat åtminstone i valrörelsen är nämligen just myterna om socialförsäkringarna och det stora fuskproblemet. Kort sagt: som man frågar får man svar. Om frågan är hur det enorma fusket ska minska blir svar som handlar om krav och plikter rimliga. Om frågan är hur socialförsäkringarna ska kunna bidra till ett bättre och värdigare arbetsliv blir svaren helt annorlunda. Kanske som de ”omöjliga” idéerna om generösare sjukersättning.

Rimliga krav
Istället för att kopiera högerns förslag måste vänstern alltså berätta andra berättelser. Man kan börja med att påpeka att socialförsäkringarna i Sverige aldrig har gett några villkorslösa rättigheter, utan tvärtom har innehållit massor av mer eller mindre rimliga krav.

Mot det kan man ställa konkreta erfarenheter som många människor har. Av byråkratisk stelhet vid regeltillämpning, av stressiga och tunga jobb där man har alldeles för litet inflytande och till slut blir sjuk, av att stängas ute från ersättning vid arbetslöshet eller sjukdom för att man inte får mer än tillfälliga deltidsjobb.

Då kanske en konstruktiv diskussion blir möjlig. Och kraven kanske rentav kan börja riktas åt nya håll.

Hanna Pettersson
Skriv till debattredaktören