SISTA ORDET. President Bush förkunnar alltmer krampaktigt att den amerikanska ockupationen av Irak är på väg att bli en framgång – det gäller bara se tiden an så ska lugnet vara återställt och dödandet upphöra.

Ingen tror honom. Allra minst de amerikanska soldater som dragit sig tillbaka till befästa ställningar medan inbördeskriget rasar för fullt.

Nyligen publicerade en grupp amerikanska soldater en artikel i New York Times, påpassligt översatt av Svenska Dagbladets Brännpunktssida, i vilken de konstaterar att befolkningens fientlighet mot de amerikanska ockupanterna ökar dag för dag.

USA har misslyckats med sin mest grundläggande uppgift
Artikelförfattarna framhåller att de amerikanska ockupanterna misslyckats med sin mest grundläggande uppgift: att skapa en armé och en polismakt som är lojal mot den irakiska regeringen.

Istället har den av USA beväpnade armén och polisen splittrats upp i ett antal mer eller mindre självständiga shiitiska miliser som inte följer order från högre ort utan med alla till buds stående medel vill krossa den sunnitiska folkgruppen. Sunniterna å sin sida har skapat egna miliser, ofta med de amerikanska ockupanternas tysta medgivande. På så sätt underhåller USA ett fasansfullt inbördeskrig som föder sig självt.

För den irakiska befolkningen är följderna ohyggliga. Ingen går säker för den andra sidans dödspatruller. Stora grupper irakier tvingas leva i avspärrade, bombskyddade områden. Vatten- och elförsörjningen har brutit samman.

Den välutbildade medelklassen flyr
Omkring fyra miljoner irakier befinner sig på flykt, inom eller utom landet. Var tionde irakier har flytt det egna landet genom att med hjälp av sparade medel köpa sig en fristad i grannländerna, bara Jordanien har tagit emot 750.000 flyktingar. Flyktingarna utgörs till stor del av den välutbildade medelklassen: läkare, ingenjörer och administratörer – alla personer utan vars insatser Iraks återuppbyggnad blir omöjlig men som lever under ständiga mordhot därför att de ses som kollaboratörer.

De båda invasionsmakterna Storbritannien och USA vägrar kategoriskt att släppa in irakiska flyktingar. Den tyska tidskriften Der Spiegel kallar det för en moralisk kollaps för de krigsallierade. Storbritannien har bara beviljat 115 irakier asyl och USA bara 500. Sverige har hittills tagit emot 20.000 irakiska flyktingar.

USA anföll Irak för att säkra kontrollen över oljan. Att försöka bortförklara detta faktum är fåfängt. Omkring två tredjedelar av världens kända oljetillgångar finns i länderna kring Persiska viken.

Från Jimmy Carter till George W Bush har USA deklarerat att kontrollen över oljan i Persiska viken är ett vitalt amerikanskt intresse. Betecknande är att Paul Wolfowitz, Bushadministrationens krigsideolog, började sin karriär som säkerhetsrådgivare åt Jimmy Carter.

Oljebolagen väntar på att plocka hem vinsterna
Ännu har inte amerikanerna lyckats förmå den irakiska regimen att privatisera landets oljetillgångar. Det hade varit alltför utmanande. Men de multinationella oljeinvesterarna har tilltvingat sig förmånliga avtal med långtgående garantier för att ta hem vinsterna utan krav på återinvestering.

Problemet är bara att dessa garantier är lite värda utan fortsatt amerikansk militär närvaro. Att ge upp kriget, vore att ge upp oljan. Inget tyder på att USA är beredd till en sådan eftergift.