… men är du stygger så får du gå
Juryn blir inte snällare, lockade TV4 inför säsongstarten av Idol. Wow, vilket löfte! Väletablerade vuxna ska återigen mobba tonåringar för att de har dålig sångröst.
Det som utlovades av TV4 infriades. I första avsnittet viftade Peter Swartling med en guldbiljett till slutaudition för att sedan riva den i bitar och en av tonåringarna kallades byfåne. Vilket mod karln och resten av juryhjältarna visar som alltid vågar hävda sanningen.
Det första offret i krig sägs vara just sanningen. Det gäller i allra högsta grad kanalkrig.
Så lyssna på den här i stället: Alla som någon gång hängt på en skolgård vet att mobbning tyvärr lockar publik. Sadistisk njutning blandas med lättnaden över att själv ha sluppit undan plus lite lyteskomisk glädje. Att skratta åt människor som blir förödmjukade är heller inget nytt.
Länge okej
I Iliaden eldar Thersites fotsoldaterna mot överhetens krig. Han får prygel av Odysseus och de som var på hans sida brister ut i gapskratt vid åsynen av hans tårar. Ett socialt accepterat beteende i Homeros värld, och länge var det okej att skratta åt kränkta, halta, lytta, vanställda och folk som hade ont.
I dag vill de flesta ta hänsyn till att mobbning kan orsaka livslångt lidande i form av psykisk ohälsa och knäckt självkänsla.
På Bolibompa uppfostras därför min femåring att betrakta snällhet som den främsta av dygder. Skolorna lägger ner massor av energi på antimobbningteman, projekt och etiska diskussioner för att förhindra att barn är elaka mot varandra. Att lärare skulle trakassera elever, finns inte ens på kartan.
Allt tillåtet i kanalkrig
Vuxna förväntas helt enkelt inte bete sig så. Men i krig är allting tillåtet, särskilt kanalkrig. Det tycks finnas outtömliga arméer av frivillig kanonmat som tevebolagen kan kasta in vid frontlinjen.
Alla vill stiga från mörkret in i strålkastarljuset, men här är det frågan om barn som ska knäckas för att locka publik åt annonsörerna.
Inte ens vuxna förväntas ha omdöme nog att kunna handskas med medias uppmärksamhet. Det är därför makthavare som exempelvis kanalbolagschefer och idoljurymedlemmar medietränas. De vill helt enkelt inte göra bort sig och riskera att bli mobbade.
Ann Charlott Altstadt
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktionen